Malin Fransson: Brynäs historiska guld hade förtjänat något bättre än Youtube

I det tysta har Brynäs brutit förbannelsen

Efter sju silvermedaljer på tretton år har Brynäs äntligen lyckats kliva upp på den högsta prispallen i damhockeyn. På fredagskvällen krossade laget Frölunda med 6-2 på hemmaplan inför närmare 7 000 åskådare, och säkrade därmed sitt första SM-guld någonsin genom en imponerande 3-0-seger i finalserien.

Vägen till guldet har varit lång. Mellan 2010 och 2013 spelade Brynäs fyra raka SM-finaler, men fick varje gång se sig besegrade, ofta med minsta möjliga marginal. Efter några mellanår var laget tillbaka i finalspel 2021-2023 med tre nya finaler mot Luleå. Resultatet blev dock detsamma – silver.

Men den 27 mars 2026 bröts förbannelsen. Brynäs visade en övertygande styrka genom hela finalserien mot regerande mästarna Frölunda. Segern markerar ett trendbrott i svensk damhockey som under decennier präglats av långa perioder av dominans från enskilda klubbar.

Historiskt sett har svensk damhockey kännetecknats av dynastier. Nacka HK dominerade mellan 1988 och 1998 med nio SM-guld på elva säsonger. Därefter tog Mälarhöjden/Bredäng över med sju guld på åtta år. Den senaste dominanten var Luleå som mellan 2016 och 2024 erövrade sju av åtta möjliga mästerskap, med undantag för pandemiåret 2020 då inget guld delades ut.

När Frölunda i fjol besegrade Luleå med 3-0 i finalen såg många tecken på att en ny dynasti var på väg att etableras. Med sin omfattande satsning och övertygande spel förväntades Göteborgslaget ta över Luleås roll som ligans gigant. Frölunda vann också grundserien denna säsong, men har inte lyckats upprepa fjolårets dominans under slutspelet. Redan i kvartsfinalen mot Färjestad uppvisade laget svagheter, och i finalserien mot Brynäs var de klart underlägsna i samtliga tre matcher.

Detta betyder att SDHL nu har haft tre olika svenska mästare på lika många år: Luleå 2024, Frölunda 2025 och nu Brynäs 2026. Denna utveckling kan bara ses som positiv för ligan. En jämnare och mer oförutsägbar serie lockar mer publik, och flera starka lag gynnar utvecklingen av svensk damhockey på många plan.

Bakom Brynäs historiska guld står många års målmedvetet arbete. Till skillnad från flera andra elitklubbar startade Brynäs sin damverksamhet redan i början av 1980-talet. En nyckelperson i den senaste tidens framgångar är Erika Grahm. Den tidigare landslagsforwarden värvades från Modo 2018 med dubbla uppdrag – att stärka laget på isen och utveckla klubbens damverksamhet. Efter tre säsonger som aktiv spelare tog hon över rollen som sportchef på heltid, och nu har hennes strategiska arbete burit frukt i form av klubbens första SM-guld.

Trots guldfirandet och den positiva utvecklingen finns det orosmoln. Efter förra säsongen valde både TV4 och SVT att inte förnya sina sändningsrättigheter för SDHL. I avsaknad av intresse från traditionella tv-kanaler valde ligan att ta ett djärvt steg och sända matcherna på Youtube. Ett beslut som under grundserien fungerade acceptabelt, men som under finalserien blottlade brister.

Fredagskvällens historiska final förtjänade en produktion av högre kvalitet. Trots kompetenta medarbetare som studioexperten Pernilla Winberg saknades flera viktiga komponenter som expertkommentatorer under matchen, varierande kameravinklar och ett fokus som helt låg på spelet snarare än på intervjuer med samarbetspartners i periodpauserna.

Med tre olika mästare på tre år står det klart att damhockeyn i Sverige går en spännande framtid till mötes. Brynäs guldseger markerar slutet på en era av ”eviga tvåor” och början på något nytt – både för klubben och för ligan som helhet. Förhoppningsvis kan denna utveckling även leda till att någon av de traditionella tv-kanalerna återvänder för att åtminstone sända finalserien nästa säsong.