Musikrättigheter skapar huvudbry för konståkare i OS

Det musikaliska landskapet i konståkning har genomgått en markant förändring sedan OS i Pyeongchang 2018, då åkare för första gången tilläts tävla till musik med text. Den verkliga revolutionen blev dock påtaglig först i Peking 2022, då den traditionella klassiska musiken alltmer fick ge plats åt modernare och snabbare rytmer.

Förändringen har varit populär, inte minst bland publiken. Men den har också medfört oväntade utmaningar för åkarna när det gäller musikrättigheter.

Den spanske konståkaren Tomas-Llorenc Guarino Sabate riskerade nyligen att behöva ändra sitt program då han i sista stund hindrades från att använda musik från den tecknade filmen ”Minionerna”. Efter att situationen uppmärksammades gav Universal till slut sitt medgivande.

Liknande problem har drabbat flera andra åkare. Ryske Petr Gumennik, som i OS tävlar som neutral, har under hela säsongen åkt till musik från ”Parfymen: berättelsen om en mördare”. När OS närmade sig upptäckte han att han saknade de nödvändiga – och ofta kostsamma – tillstånden för att använda musiken.

Gumennik försökte då istället få tillstånd för musik från filmen ”Dune” som han använt föregående år, men inte heller det lyckades. I sista stund fick han klartecken att använda ”Waltz 1805” av Edgar Hakobyan.

Även det kanadensiska isdansparet Marie-Jade Lauriault och Romain Le Gac tvingades byta musik på grund av rättighetsproblem.

Internationella skridsko- och konståkningsförbundet är medvetet om problematiken och arbetar med att utveckla system som kan minimera risken för rättighetstvister.

”Det här en väldigt viktig fråga. Vi vill ju inte att idrottarna ska behöva oroa sig för musiken,” förklarade ordföranden Jae Youl Kim till Inside the Games.

OS-medaljer som inte håller måttet

Medaljerna i Milano Cortina-OS har blivit ett samtalsämne, men av mindre smickrande anledningar. Flera medaljörer har upplevt hur deras utmärkelser har lossnat från sina hängen under firandet. Svenska Ebba Andersson var en av de drabbade när hennes silvermedalj separerades från bandet den skulle sitta fast vid.

Luca Casassa, presschef för OS-organisationen 2026, meddelade på tisdagen att en lösning har hittats och att de vars medaljer har gått sönder kommer att få dem utbytta.

Vadslagning leder till tatuering för bronsmedaljör

Den schweiziska backhopparen Gregor Deschwanden ingick innan OS ett vad med tidningen Blick om att han skulle tatuera sig om han tog en medalj. När han under måndagskvällen erövrade ett brons stod det klart att han måste infria löftet.

”Jag behöver hitta en kreativ konstnär som kan göra det åt mig, jag har inte det kreativa sinnet. Var på kroppen den ska hamna vet jag inte än, men jag är glad att få infria vadet eftersom det ju innebär att jag har vunnit en medalj,” sa Deschwanden på presskonferensen efter finalen.

Han är inte ensam om att ha ingått vågade vadslagningar med Blick. Störtloppsåkaren Franjo Von Allmen lovade att hoppa i Thunsjön om han tog medalj, medan bobåkaren Melanie Hasler åtog sig att ställa sig vid operahuset i Zürich och sjunga en sång.

Dotter följer i sin OS-mors fotspår

I Lillehammer 1994 skrev Ieva Cederštrēma-Volfa historia som den första kvinnliga lettiska skidskytten i ett OS. Nu, tre decennier senare, följer hennes dotter Estere Volfa i samma spår.

20-åriga Estere gör sitt första OS som skidskytt i Italien. Det är dock inte hennes första olympiska spel – redan som 16-åring debuterade hon i Peking för fyra år sedan, men då som längdskidåkare. Sedan några år tillbaka har hon bytt inriktning och satsar nu helhjärtat på skidskytte.

Under dotterns OS-äventyr finns mamma Ieva på plats för att stötta och vägleda.

”Jag är väldigt stolt över henne och glad att hon gör det som gör henne lycklig. Att vi båda har valt den här vägen är väldigt speciellt för hela vår familj,” har Ieva Cederštrēma-Volfa tidigare uttryckt i intervjuer.

”Jag har funnits med henne från hennes första steg och ser fram emot allt som väntar i hennes karriär.”