Raseri över Rysslands flagga i Paralympics

Under fredagen inleds Paralympics i Italien med en ceremoni som kommer att präglas av politiska spänningar. Ryssland och Belarus deltar nämligen under sina egna nationsflaggor, ett beslut från Internationella Paralympiska Kommittén (IPK) som väckt starka reaktioner, inte minst från Ukraina.

Ukrainas paralympiska kommitté har uttryckt sin vrede i kraftfulla ordalag: ”Vi är rasande! Ryssland – en mördarnation, aggressor, terrorist, och Belarus som definierat sig som en satellitstat för rysk imperialism – har fått full status!”

Denna ilska delas av landets högsta ledning. President Volodymyr Zelenskyj har beskrivit IPK:s beslut som ”smutsigt”, ”respektlöst” och ”långt från europeiska värderingar”. Andra ukrainska regeringsföreträdare menar att beslutet underminerar förtroendet för internationell idrott och låter Ryssland utnyttja evenemanget för att glorifiera sitt krig.

En särskild källa till frustration är att de sex ryska och fyra belarusiska idrottarna inte kvalificerat sig på vanligt sätt, utan ingår i den grupp som IPK direkt bjudit in. Både Ryssland och Belarus uteslöts från internationella tävlingar efter invasionen av Ukraina 2022, som Belarus snabbt gav sitt stöd till.

Protesterna har tagit konkret form. Flera länder har meddelat att de bojkottar invigningsceremonin i Verona den 6 mars. Förutom Ukraina deltar inte heller Polen, Finland, Tjeckien, Nederländerna och de baltiska länderna. Även EU:s idrottskommissionär Glenn Micallef uteblir och har förklarat sitt ställningstagande: ”Så länge det ryska aggressionskriget pågår kan jag inte stödja återinförandet av nationella symboler – som flaggor, nationalsånger och uniformer – som är oskiljbara från den konflikten.”

Sverige har dock valt att inte ansluta sig till bojkotten. Sveriges paralympiska kommittés ordförande Åsa Llinares Norlin har tidigare uttryckt att kommittén ”jobbar vidare med frågan”. De svenska idrottarnas frånvaro från invigningen uppges bero enbart på logistiska skäl.

IPK:s ordförande Andrew Parsons har förgäves vädjat om att hålla invigningen fri från politik. Kommittén har dessutom förvärrat situationen genom att förbjuda en överdragsjacka som ingick i den ukrainska truppens uniform. Jackans mönster, som föreställde en stiliserad karta över Ukraina, ansågs bryta mot reglerna som förbjuder kläder med politiska budskap.

”Kartan var fin och symbolisk”, förklarade Valerij Susjkevytj, ordförande för Ukrainas paralympiska kommitté, ”och den skrek ut att Ukraina existerar i världen och i Europa, med alla sina landsdelar, fria från rysk ockupation.”

I ryska medier lyfts landets paraidrottare fram, med särskilt fokus på veteraner från kriget i Ukraina som tränar inför kommande Paralympics i Los Angeles 2028. Ett exempel är Denis Isjbuklatov, som deltog i offensiverna mot Kiev och Cherson innan han skadades 2022. I ryska medier beskrivs han som en ”begåvad krypskytt” och tävlar nu i just skytte.

Även under vinter-OS i februari orsakade Ukraina-kriget kontroverser. Den ukrainska skeletonåkaren Vladyslav Heraskevytj diskvalificerades när han vägrade ta av sig en hjälm med bilder på ukrainska stupade, vilket ledde till högljudda protester.

Ukraina är en av världens främsta nationer i Paralympics. Under vinterspelen i Peking 2022 tog landet 29 medaljer, varav 11 guld, och placerade sig på andra plats i medaljligan efter Kina. I årets spel deltar Ukraina med en rekordstor trupp bestående av 25 idrottare och tio guider som tävlar i fyra grenar: skidskytte, längdskidor, alpint och snowboard.

Paralympics 2026 pågår från den 6 till den 15 mars i Milano Cortina i Italien med cirka 600 idrottare från 50 länder. Årets tävlingar omfattar grenarna alpint, skidskytte, längdskidor, ishockey, snowboard och rullstolscurling.

Beslutet att låta Ryssland och Belarus delta togs i flera steg. I september röstade IPK för att tillåta idrottare från länderna, och i februari kom beslutet att de skulle få tävla under egen flagg. Varken Ryssland eller Belarus deltog i Paralympics 2022, men inför sommar-OS 2024 lyftes restriktionerna delvis och idrottare från dessa länder tilläts tävla under neutral flagg.

Flera andra idrottsförbund, bland annat inom gymnastik och judo, har också öppnat dörren för ryska och belarusiska idrottare. Det främsta argumentet har varit att individuella idrottare inte bör straffas för sina regeringars handlingar.