Från övergrepp till gemenskap – så har inkilningskulturen förändrats i SHL

Med bindel för ögonen och fasthållen på en massagebänk blev Erik Granqvist utsatt för ett övergrepp under en inkilning i Luleås A-lag i början av 90-talet. Fyra år har gått sedan hockeyexperten berättade om sina upplevelser, vilket ledde till en omfattande debatt om idrottens insparksritualer.

Hösten 2021 fick ämnet enorm uppmärksamhet i media och Granqvist, numera målvaktsansvarig i Färjestad, mottog tusentals mejl från andra som delade liknande erfarenheter – både äldre och nyare händelser.

Men hur ser det ut i dag? Mycket tyder på att förödmjukande inslag i inkilningar har försvunnit på elitnivå. DN har pratat med samtliga 14 lagkaptener i SHL för att ta reda på vilka traditioner som lever kvar och vilka som har försvunnits.

Surströmming i Timrå och frågesport i Luleå

I Timrå lever en särskild tradition vidare. Kaptenen Anton Lander berättar att nya spelare måste äta surströmming som en del av en stafett.

”Det är en tradition som funnits länge i Timrå. Det är klart att samhället har förändrats men surströmmingen kommer att hänga kvar”, säger Lander, som själv har genomgått ritualen.

I Erik Granqvists gamla klubb Luleå har man däremot gått mot ett helt annat håll. Lagkapten Erik Gustafsson beskriver dagens aktiviteter som ”roliga lekar, lite frågesport och sedan en middag på kvällen”.

”Det var ganska hårt när jag kom upp. Det kunde skilja sig mycket, men det var tuffare miljö”, medger Gustafsson. ”Min uppfattning är att det nu är på en väldigt bra nivå i hockey-Sverige. Jag tycker att man tog åt sig av kritiken som kom då.”

Middagar ersätter hårda ritualer

Ett genomgående tema bland SHL-lagen är att traditionella inkilningar har ersatts av gemensamma middagar och teambuilding-aktiviteter.

Johan Larsson i Brynäs berättar: ”Vi brukar ha en gemensam middag för de yngre, men inget specifikt. Det känns som att vi i Brynäs aldrig har haft det. Det har mer varit att vi haft en middag med teambuilding.”

I Örebro anordnas en så kallad rookie-middag, där nya spelare betalar lite mer än de etablerade, men Glenn Gustafsson understryker att det handlar om rimliga summor. ”Det är inte så att folk ska gå på knäna för att betala en rookie-middag.”

Djurgårdens Marcus Krüger och Frölundas Max Friberg vittnar om liknande upplägg, där nya spelare på sin höjd får sjunga en sång inför laget vid en middag.

”Vi har inte haft någon inkilning på sju år”

Färjestads kapten Linus Johansson är tydlig: ”Vi har ingen inkilning. Vi hade en team-building men då delades vi upp i lag. Alla som var med skulle göra en underhållning på 15 minuter, men det var inte bara för de nya.”

Enligt Johansson har Färjestad inte haft någon inkilning sedan han kom till klubben för sju år sedan, och han tror inte att de hade det när han var i Djurgården 2016–2018 heller.

Fredrik Händemark i Malmö anser att utvecklingen går åt rätt håll: ”Det är snällare tider nu. Det är bra, tycker jag. Det är en bra miljö att vara i.”

Internationella erfarenheter

Peter Cehlarik, Leksands slovakiske lagkapten, jämför med sina erfarenheter från Nordamerika: ”I USA, när jag var i AHL och NHL, så var det rookie-fester där du behövde betala för middagen och du måste antagligen sjunga eller dra ett skämt inför alla. Sedan måste du dricka upp allt de lägger upp på bordet.”

”Jag tycker nog inte att det var något som var över gränsen. Jag tror att det håller på att försvinna, hur det var på den gamla tiden.”

Kulturförändring på bred front

Även i klubbar som fortfarande har någon form av välkomstritualer betonar lagkaptenerna att de sker på de nyas villkor. Joel Persson i Växjö förklarar: ”Det handlar inte om att förnedra någon. Det handlar om att få ihop laget och gruppen, så alla känner sig välkomna.”

Christoffer Ehn i Linköping sammanfattar den nya inställningen: ”Alla killar som kommer in i Linköping ska snabbt känna att det här är deras nya familj. Här tar vi hand om varandra och ingen ska känna sig ensam. Det är det vi vill förmedla.”

Samtliga lagkaptener är överens om att de hårda, förnedrande inkilningarna som tidigare förekom inom hockeyn nu tillhör historien. I stället ligger fokus på att skapa gemenskap, välkomna nykomlingar och bygga en positiv lagkultur. Den påtagliga förändringen verkar ha skett gradvis men har förstärkts efter den mediala uppmärksamheten kring ämnet för några år sedan.

För Erik Granqvist, vars berättelse bidrog till att lyfta problematiken, måste dagens utveckling kännas som en stor och viktig förändring för ishockeyns kultur.