I kvällens skidstafett vid vinter-OS befäste Norge sin ställning som världens ledande längdåkningsnation medan det svenska laget mötte nya motgångar. Efter en tävling präglad av svåra förhållanden slutade det svenska herrlaget på sista plats, vilket fortsätter den nedåtgående trenden för de svenska längdherrarna under årets olympiska spel.
Den norska kvartetten visade återigen sin dominans med en övertygande seger, medan Sverige aldrig lyckades hävda sig i toppstriden. Tävlingen, som hölls i Val di Fiemme under utmanande väderförhållanden, blev ytterligare en besvikelse i det som hittills varit ett problematiskt OS för den svenska herrskidåkningen.
Vallateamet, som ofta är en nyckel till framgång i längdskidåkning, uttryckte sin besvikelse efter tävlingen. Mattias Berglund, en av de ansvariga vallarna i det svenska teamet, kommenterade det nedslående resultatet: ”Vi vill leverera skidor i toppklass och det gör vi inte i dag. Det är förstås enormt frustrerande för hela laget.”
Vallaproblematiken är inget nytt för svensk längdskidåkning. Under flera internationella tävlingar de senaste säsongerna har svenska åkare kämpat med glidet jämfört med framför allt norska konkurrenter. Denna tekniska aspekt blir särskilt avgörande i stafetter, där varje sekund kan påverka lagets slutposition.
Svenska skidförbundet har under de senaste åren investerat betydande resurser i utveckling av vallateknik och utrustning för att komma ikapp nationer som Norge och Ryssland. Trots dessa satsningar verkar klyftan mellan Sverige och toppnationerna ha ökat snarare än minskat under årets OS.
Meteorologiska förhållanden spelade också en viktig roll i tävlingen. Val di Fiemme presenterade ett snötillstånd som visade sig särskilt utmanande för det svenska teamet att bemästra. Temperatursväxlingar och skiftande snökvalitet ställde höga krav på vallaexperternas förmåga att förutse och anpassa sig efter förhållandena.
För det svenska laget representerar resultatet en fortsättning på en oroande trend. Efter tidigare framgångar i internationella mästerskap har svenska herrlandslagsåkare kämpat för att nå samma nivåer de senaste säsongerna. Denna nedgång har blivit särskilt tydlig under pågående olympiska spel, där förväntningarna var höga efter lovande resultat i världscupen.
Kontrasten mot de svenska damernas prestationer är också påtaglig. Medan herrarna kämpar med bottenplaceringar har de svenska damerna visat betydligt bättre resultat under OS, vilket ytterligare understryker frågetecknen kring herrsatsningen.
Landslagsledningen står nu inför uppgiften att analysera vad som gick fel och hur de ska vända den negativa trenden. Med flera tävlingar kvar i OS finns det fortfarande möjlighet för individuella svenska åkare att rädda något av mästerskapet, men stafettresultatet är ett hårt slag för den svenska självbilden som skidnation.
Norges dominans i stafetten bekräftar deras position som världens främsta längdåkningsnation. Med en kombination av individuell talang, överlägsen vallning och stark laganda fortsätter de norska åkarna att sätta standarden som andra nationer måste sträva efter.
För svensk del återstår nu en grundlig utvärdering av vad som har gått snett i förberedelserna inför OS. Frågor om träningsupplägg, materialval och taktik kommer alla att behöva granskas när förbundet söker vägar att återta sin position bland världens längdskidåkningselit.
”Vi måste vara ödmjuka och erkänna att vi inte håller måttet just nu,” säger Berglund. ”Samtidigt måste vi redan nu börja arbetet med att säkerställa att liknande misslyckanden inte upprepas i framtida mästerskap.”
Med VM i Planica nästa år och OS i Milano-Cortina 2026 i horisonten har svenska skidförbundet begränsad tid att genomföra de förändringar som krävs för att återupprätta Sveriges anseende inom herrskidåkningen på den internationella arenan.

9 kommentarer
Interesting update on Sverige sist i stafetten – vallaren efter haveriet: ”Fruktansvärt”. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.