Tidigare SOK-chefen: ”Säker på att vallaboden var avlyssnad”

Svenska skidspionen: Så avlyssnade Ryssland vallaboden i Sotji

Längdskidåkarnas framgång i olympiska spel är inte bara ett resultat av åratal av träning utan beror också i hög grad på deras skidor och valla. Under Sotji-OS 2014 arbetade det svenska teamet i en miljö där misstankar om spionage och avlyssning var högst påtagliga, något som tidigare SOK-chefen Peter Reinebo nu berättar om i detalj.

”Vi har inga bevis för att vi var avlyssnade men jag är säker på att det skedde på flera ställen. Det följde ett tydligt mönster,” säger Reinebo till DN. Han beskriver hur Ryssland, som värdnation, systematiskt försökte skaffa sig fördelar genom att samla information från andra nationer.

Det handlade inte bara om den numera ökända dopningsskandalen där ryska provsvar byttes ut genom ett hål i väggen. Reinebo pekar även på andra metoder: tävlingsområden som plötsligt stängdes av ”säkerhetsskäl” för att hindra starka nationer som Sverige från att testa banorna, agenter förklädda till volontärer, och digitala spår som senare hittades i SOK:s datorer.

”Vi kunde räkna ut att det var en del känslig information som Ryssland var ute efter,” förklarar Reinebo. De två mest känsliga platserna identifierades som Tre Kronors omklädningsrum och den svenska vallaboden.

Sverige fick inte ta med sin egen vallabil till OS, och när de försökte byta till en av de tomma bodarna fick de avslag, vilket förstärkte misstankarna om att avlyssningsutrustning kunde vara installerad i den bod Sverige tilldelats. Lösningen blev att föra viktiga samtal utomhus eller att använda koder och ibland medvetet sprida felaktig information inne i boden.

Urban Nilsson, som var svensk vallachef 2012–2019 inklusive OS i Sotji, är inte lika övertygad om avlyssningen som Reinebo. ”Det fanns mycket speciella grejer i Sotji. Det var inte rent spel och ett OS-guld är värt mycket, så jag tror att de säkert försökte göra allt de kunde för att få veta så mycket som möjligt,” säger han, men tillägger: ”Jag tror faktiskt inte det [att vi var avlyssnade], för då hade de nog haft lika bra skidor som vi.”

Det svenska längdlandslaget tog totalt elva medaljer i Sotji, inklusive guld i både dam- och herrstafetten. Nilsson förklarar att framgången snarare handlade om ett bättre system för att testa vallor, skidor och strukturer, något som inte lätt kan avslöjas genom avlyssning.

Nilsson berättar att vallateamet alltid använde ett kodsystem när de testade skidor utomhus. ”Man har jättemånga testskidor. Man har ett kodat språk och då kan det vara att ’skida nummer sex vinner det här testet’. I vallaboden står sedan receptet, alltså vilken valla man har använt, hur man har applicerat den och så vidare.”

Dagens vallachef Anders Svanebo bekräftar att kodspråk fortfarande används av det svenska teamet när de lämnar vallatrailern, som numera tas med till mästerskap. Sverige har tilldelats en egen radiokanal, men Svanebo är ändå försiktig: ”Vi pratar inte öppet och kanske inte heller på radion… Jag tror inte att det är omöjligt [att avlyssning förekommer]. Man vet ju aldrig vilka som kan lyssna på en radio med dagens teknik.”

För länder som Sverige, Norge och tidigare Ryssland handlar det om stora satsningar med betydande resurser för att få de bästa förutsättningarna. Samtidigt som grunderna i vallning är kända för alla, är det de små detaljerna och förfarandet som ger försprång – hemligheter som nationerna gör allt för att bevara och som konkurrenterna gör allt för att komma åt.

I en sport där marginaler kan avgöra medaljer förblir vallabodarna en av skidsportens mest bevakade och hemlighetsfulla platser, och som Nilsson uttrycker det: ”Det som händer i vallaboden, det stannar i vallaboden.”