Trump om OS-amerikanen: ”Riktig nolla”

USA:s president Donald Trump har riktat skarp kritik mot den amerikanske freeskiingåkaren Hunter Hess efter uttalanden där idrottaren uttryckt ambivalenta känslor kring att representera sitt hemland i de olympiska spelen.

I ett uppmärksammat uttalande sade Trump att det är ”svårt att heja på” Hess och kallade honom för ”en riktig nolla”, vilket omedelbart väckte reaktioner inom både idrotts- och politiska kretsar.

Trumps kommentarer kommer efter att Hess i en intervju förklarat att han känner blandade känslor inför att tävla under amerikanska flaggan vid OS. Exakt vad som föranledde Hess uttalande är ännu inte helt klarlagt, men det sker i en tid då relationen mellan idrott och politik i USA blir allt mer komplex.

Detta är inte första gången Trump uttalar sig kritiskt om idrottare som ger uttryck för politiska åsikter eller kritiserar USA. Under hans tidigare presidentperiod var han i flera uppmärksammade konflikter med NFL-spelare som protesterade mot rasism och polisbrutalitet genom att knäböja under nationalsången.

Freeskiing, som är Hess specialitet, är en relativt ny olympisk gren som har vuxit i popularitet under de senaste decennierna. Hunter Hess betraktas som en av USA:s främsta utövare inom sporten, vilket gör konflikten särskilt känslig inför kommande mästerskap.

Idrottsanalytiker menar att presidentens direkta kritik mot en aktiv OS-idrottare är ovanlig och kan skapa spänningar inom det amerikanska olympiska laget. Traditionellt sett har amerikanska presidenter, oavsett partitillhörighet, varit noga med att offentligt stötta landets olympier.

”Det här skapar en svår situation för både idrottaren och det amerikanska olympiska förbundet,” säger Lisa Bergström, sportjournalist med fokus på relationen mellan idrott och politik. ”OS har alltid varit en plattform där nationell stolthet står i centrum, men samtidigt är det en arena där idrottare i allt högre grad använder sin röst för att lyfta samhällsfrågor.”

Amerikanska olympiska kommittén har ännu inte kommenterat presidentens uttalanden, men har tidigare betonat vikten av att respektera idrottares yttrandefrihet samtidigt som man värnar om den sammanhållande kraften i att representera sitt land.

För Hunter Hess del kan situationen innebära ett ökat tryck inför tävlingar. Psykologer specialiserade på idrottspsykologi påpekar att offentlig kritik från landets president kan påverka prestationsförmågan och den mentala hälsan hos även elitidrottare.

På sociala medier har reaktionerna varit blandade. Medan vissa amerikaner stödjer presidentens ståndpunkt att idrottare som representerar USA bör känna stolthet över detta, menar andra att kritik mot sitt hemland är en del av den yttrandefrihet som USA traditionellt värnar om.

”Det finns en intressant paradox här,” förklarar professor Anders Johansson, som forskar i idrottens roll i samhället. ”Å ena sidan förväntas olympier vara nationella symboler, å andra sidan är de individer med rätt till personliga åsikter.”

Konflikten mellan Trump och Hess utspelar sig mot bakgrund av ett allt mer polariserat USA där idrottens roll som enande kraft utmanas. Tidigare generationer av olympier har kunnat hålla politiska åsikter separata från sitt idrottsutövande, men i dagens medielandskap och politiska klimat blir detta allt svårare.

Många experter ser händelsen som ytterligare ett exempel på hur gränsen mellan sport och politik fortsätter att suddas ut i en tid då sociala medier ger idrottare en plattform att uttrycka åsikter som tidigare kanske hade förblivit privata.

Freeskiingåkaren Hunter Hess har ännu inte offentligt bemött presidentens kritik. Hans framtida deltagande i OS väntas nu få betydligt mer uppmärksamhet än enbart hans prestationer på snön.