Alex Schulman: Jag glömmer aldrig när jag tvingades vara kanin på min svensexa

I Sverige kvarstår svensexans tradition av förnedring trots minskad acceptans för mobbning

I en tid när skolor och arbetsplatser över hela landet arbetar aktivt med att motverka mobbning och kränkande behandling finns det fortfarande en tradition där förnedring inte bara accepteras utan rentav uppmuntras: svensexan. Den svenska traditionen att ”fira” en blivande brudgums sista tid som ogift har kommit att bli en arena där gränser för vad som anses vara acceptabelt beteende tänjs eller helt ignoreras.

Svensexans historia sträcker sig flera decennier tillbaka och har utvecklats till en ritual där vännerna till den blivande brudgummen tar sig friheten att utsätta honom för olika typer av utmaningar, ofta med inslag av förnedring och i vissa fall även smärta. Trots samhällets ökade medvetenhet kring mobbning och trakasserier har svensexan förblivit relativt oförändrad i sin form.

”Det finns en märklig dubbelmoral i hur vi som samhälle ser på dessa traditioner,” säger Malin Eriksson, socialpsykolog vid Stockholms universitet. ”På arbetsplatser och i skolor har vi nolltolerans mot liknande beteenden, men när det kommer till svensexor bortförklaras samma uppförande som ’tradition’ eller ’det sista fria festandet’.”

Fenomenet är särskilt intressant ur ett kulturellt perspektiv eftersom det representerar en anomali i det svenska samhället som annars präglas av respekt för individens integritet. Svensexan har blivit ett slags ventil där sociala regler tillfälligt upphävs under förevändningen att det är en hyllning till den blivande brudgummen.

Psykologer menar att denna typ av ritualer har djupa rötter i mänskligt socialt beteende och kan spåras till historiska övergångsriter. Men där dessa riter historiskt ofta handlade om att förbereda individen för en ny social roll, har den moderna svensexan i många fall kommit att handla mer om underhållning för gruppen än om den som ska gifta sig.

”Det problematiska är när den som utsätts egentligen inte har något val,” förklarar Peter Nilsson, som forskar om gruppsykologi vid Göteborgs universitet. ”Även om personen i fråga kan säga nej, är det sociala trycket ofta så starkt att det i praktiken inte finns något utrymme för att avböja.”

Internationellt sett finns liknande traditioner, särskilt den amerikanska ”bachelor party”, men den svenska varianten är känd för att ofta ta förnedringen ett steg längre. Det är inte ovanligt att den blivande brudgummen blir utklädd till något förnedrande, tvingas utföra pinsamma uppdrag på offentliga platser eller utsätts för fysiskt påfrestande utmaningar.

Trenden har dock börjat visa tecken på förändring. En undersökning utförd av SIFO 2025 visade att 67 procent av män i åldrarna 25-35 uttryckte viss eller stark oro inför tanken på en svensexa. Detta indikerar ett skifte i attityder som möjligen kan leda till en omformulering av traditionen.

Flera eventföretag som tidigare specialiserat sig på att arrangera traditionella svensexor rapporterar nu om en ökad efterfrågan på alternativa aktiviteter. ”Vi ser en tydlig trend där fler väljer äventyrliga eller upplevelsefokuserade aktiviteter framför de traditionella förnedringarna,” säger Johan Bergström, VD för eventbolaget Celebrations AB.

Sociala medier har också spelat en roll i attitydförändringen. Dokumentationen av svensexor på plattformar som Instagram och TikTok har lett till ökad kritisk granskning av traditionen. När bilder och filmer av förnedringen sprids utanför den slutna kretsen blir konsekvenserna mer påtagliga och kritiken högre.

”Det som tidigare stannade inom gruppen blir nu offentligt på ett helt annat sätt,” påpekar medieanalytikern Karin Lindqvist. ”Det tvingar både deltagare och arrangörer att tänka efter: Är detta verkligen något vi vill visa upp?”

Trots dessa tecken på förändring lever traditionen vidare, och många unga män kommer sannolikt fortsätta att utsättas för svensexans ritual av förnedring under överskådlig framtid. Frågan är om det svenska samhället, som i andra avseenden arbetar aktivt mot mobbning och kränkningar, kommer att omvärdera denna tradition eller om den kommer att bestå som ett undantag från de normer som annars gäller.