Andersson: Tilliten till USA har förändrats under överskådlig tid

De senaste veckorna har präglats av turbulens i den internationella politiken. USA:s hotfulla uttalanden om Grönland och införandet av strafftullar mot länder som motsätter sig denna politik har skapat oro bland västvärldens nationer. För många länder har förhoppningarna om att upprätthålla en god relation med USA fått sig en allvarlig törn.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson beskriver situationen som en historisk brytningstid där den etablerade världsordningen har rubbats.

”Världsordningen som vi har levt med de senaste decennierna har satts ur spel. De vägval som vi gör i Europa och i Sverige den närmaste tiden kommer att ha stor betydelse för hur saker utvecklar sig under de kommande decennierna,” säger hon.

Andersson menar att både EU och Sverige måste ompröva sin utrikespolitiska hållning för att kunna göra sin röst hörd på den internationella arenan. En central aspekt i detta är att stärka samarbetet med likasinnade nationer globalt.

”Det är många länder som vill ha en regelbaserad världsordning. Tillsammans med Storbritannien och EU blir vi många och vi är starka,” förklarar hon.

När det gäller EU förespråkar Socialdemokraterna förändringar i beslutsprocesserna kring utrikespolitiken. Dagens system, där varje medlemsland har vetorätt i utrikesfrågor, leder enligt S till tröghet och handlingsförlamning. Partiet vill i stället införa kvalificerad majoritet som beslutsmetod, ett förslag som även regeringen har lyft fram. Detta skulle vara en tydlig markering mot länder som Ungern, som ofta blockerar gemensamma EU-beslut.

”Vi kan inte låta enskilda länder blockera en stark europeisk röst i världen. Ändrade rösträttsregler gör det möjligt för EU att agera snabbare än vad man gör i dag vid olika världshändelser,” säger Andersson.

Kritiker har tidigare uttryckt oro för att en sådan förändring skulle kunna försvaga EU-samarbetet om enskilda medlemsländer känner sig överkörda i viktiga frågor. Andersson avfärdar dock dessa farhågor.

”Vi har redan kvalificerade majoritetsbeslut på de allra flesta områden inom EU och det har inte lett till sådana problem,” påpekar hon.

Samtidigt betonar Andersson att ett starkare EU inte betyder att Sverige ska ta ett steg tillbaka på den internationella arenan.

”En svensk statsminister kan inte sluta prata bara för att det är kvalificerade majoritetsbeslut i EU. Det försvagar inte Sveriges röst. Däremot innebär ändrade regler att Sverige som ensamt land inte kan blockera saker. Men det innebär också att inte heller Ungern kan göra det.”

Bakgrunden till denna utveckling är president Donald Trumps administration, som öppet signalerar att Europa inte längre kan räkna med samma stöd från USA som tidigare. Andersson uttrycker beklagande över denna inställning.

”Det vore mycket bättre om USA och Europa förstärkte banden och samarbetade snarare än som det är nu med en president som muckar gräl med Europa,” säger hon.

På frågan om situationen kan förändras med en annan president svarar Andersson att hon visserligen hoppas på bättre relationer, men att skadan troligen är långvarig.

”Jag bedömer att det kommer att vara en osäkerhet som består under en tid, även med en ny president. Jag tror att tilliten under överskådlig tid har förändrats.”

Trots detta betonar Andersson vikten av Nato och USA för Europas säkerhet.

”Nato och USA är viktiga för tryggheten och för försvaret av Europa också under den här presidenten. Det ligger i Sveriges intresse att fortsätta arbeta för en bra relation med USA. Generellt men också inom Nato.”

När det gäller Sveriges Nato-medlemskap är Andersson övertygad om att landet är säkrare idag än innan anslutningen.

”Att i det här världsläget sitta utanför Nato med en strategisk ö som Gotland hade inte varit kul,” säger hon.

På frågan om hon litar på att Natos artikel 5 om kollektivt försvar gäller, svarar Andersson diplomatiskt:

”Vi har inte fått några andra signaler från varken amerikansk militär eller militär från andra Natoländer. Jag ser heller inte att det ligger i Sverige och svenska folkets intressen att jag sitter och spekulerar om det.”

Andersson understryker slutligen att Sveriges Nato-anslutning inte handlar om att underordna sig USA: ”Man ska komma ihåg att vi gick ju inte med i USA när vi gick med i Nato. Vi gick med i en försvarsallians med många, många medlemmar.”