Den senaste tidens politiska strid inom regeringssamarbetet har lett till en kompromiss i frågan om arbetskraftsinvandring. Efter flera månader av öppen konflikt, där Liberalerna tydligt motsatt sig den egna regeringens arbetsmarknadspolitik, har partierna i Tidösamarbetet nu kommit överens om en justerad linje.
Ursprungsplanen enligt Tidöavtalet var att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från 80 till 100 procent av medianlönen. Liberalerna har dock under en längre tid kämpat för att stoppa denna planerade höjning, som kritiserats hårt av arbetsmarknadens parter.
I en uppmärksammad intervju med Dagens Nyheter i augusti gick arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) så långt att han hotade med att bryta mot Tidöavtalet om samarbetspartierna inte gick med på att slopa planerna på höjt lönegolv. Detta skapade spänningar inom regeringssamarbetet.
Efter intensiva förhandlingar har partierna nu nått en kompromiss där höjningen av lönegolvet halveras. I stället för att höja kravet till 100 procent av medianlönen har man enats om 90 procent. Det nya lönekravet för att arbeta i Sverige blir därmed 33 390 kronor i nuvarande lönenivå, jämfört med de 37 100 kronor som ursprungligen planerades.
Integrationsminister Simona Mohamsson (L) uttrycker tillfredsställelse med den nya överenskommelsen: ”Det är viktigt att Sverige är öppet för arbetskraftsinvandring för det tjänar vi på. När företag och arbetsgivare larmar om konsekvenser för ett för högt lönegolv så lyssnar vi. Nu blir det här en bra reform.”
Migrationsminister Johan Forssell (M) förklarar att det handlar om att hitta en balans: ”Det handlar om att hitta en bra balanspunkt dels för att företag inte ska få rekryteringsproblem som går ut över svensk tillväxt, och att vi i dag har en hög arbetslöshet.”
Vid en gemensam pressträff presenterade Forssell förändringarna i Tidöavtalet och betonade vikten av samarbetsförmåga: ”Det är ett viktigt steg framåt. Vi visar att vi är fyra partier som kan diskutera och komma överens även i de svåra frågorna.”
En annan betydande förändring är att regeringen slopar den tidigare föreslagna listan på 152 bristyrken som skulle undantas från de skärpta inkomstkraven. I stället ger regeringen sig själv mandat att besluta om vilka yrkesgrupper som kan undantas från kraven och vilka yrken som helt ska exkluderas från möjligheten att arbeta i Sverige.
”På så sätt undviker vi onödig byråkrati och det blir enklare för till exempel läkare eller techkonsulter att jobba i Sverige,” säger Forssell.
När den nuvarande regeringen tillträdde låg inkomstkraven på cirka 13 000 kronor, vilket enligt Forssell var ”orimligt” och skapade ”stora problem med fusk och att människor for illa och utnyttjades.”
Sverigedemokraterna, som tidigare tydligt motsatt sig Liberalernas krav på sänkt lönegolv, har i gengäld fått igenom skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring. Partiets migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling ser positivt på förändringarna: ”Nettoeffekten är att betydligt fler personer blockeras från att komma till Sverige. Det är naturligtvis bra eftersom alldeles för många hamnar i utanförskap i Sverige just på grund av de här tillståndsgrunderna.”
Kompromissen innebär sammanfattningsvis tre huvudsakliga förändringar: inkomstkravet för arbetskraftsinvandring höjs till 90 procent av medianlönen i stället för till 100 procent, det nominella försörjningskravet för anhöriginvandring skärps, och regeringen planerar en utredning för att motverka användandet av illegal arbetskraft hos underentreprenörer.
Överenskommelsen visar hur de fyra Tidöpartierna, trots stora meningsskiljaktigheter, lyckas hitta kompromisser i kontroversiella frågor för att hålla samarbetet intakt.
13 kommentarer
Det känns som om politikerna ändrar sig baserat på främst ekonomiska intressen, även om det behövs mer fokus på arbetstagarnas rättigheter.
För gruvindustrin kan det just nu vara en viktig förändring, men jag delar oro över långsiktiga konsekvenser.
Kompromissen gör att situationen blir mer hanterbar, men jag undrar fortfarande om denna justering kommer att räcka för att lösa de befintliga bristen på arbetskraft.
Vi måste vänta och se hur marknaden reagerar, men hoppet finns att det blir en positiv effekt.
När det gäller nyckelindustrier som gruv och Metall så kan denna ändring ha stor betydelse för rekryteringsmjukligheter.
Ja, får man hoppas att det underlättar för arbetsgivarna som letar efter kvalificerad arbetskraft.
Ett intressant försökt att balansera mellan politiska och ekonomiska intressen, men kommer det verkligen att lösa Arbetsrättens brist på arbetskraft?
Det återstår att se, men det är absolut ett viktigt steg i rätt riktning.
Det var nödvändigt att sänka lönekravet för att hålla jämna steg med arbetsmarknadens verklighet, men frågan är om 90 procent är det rätta värdet.
Det kommer att bli intressant att se hur detta påverkar lönesättningen i olika branscher.
Det här är ett stort steg i rätning för att öka lönsamheten för företag som behöver rekrytera utländska arbetare. Hoppas att det leder till mer jobb i tillväxtbrancher som gruvindustrin.
Ja, specifikt för gruvindustrin skulle det kunna bli viktigt, men vi får se om arbetsmarknadens parter är nöjda med detta kompromissförslag.
När kommer vi att se konkreta förändringar i rekryteringsmöjligheterna efter denna anpassning?