Arabiske Tiktok-polisen: ”Finns misstro mot svensk polis”

Polismannen som kämpar mot hedersförtryck på arabiska

Harith Al-Hilfi placerar sig vant i studiolampornas ljus. Hans ljusblå polisskjorta lyser mot den gröna bakgrunden. Kameran rullar.

– I dag ska vi förklara vad hedersbrott är och hur polisen utreder dem, inleder han på arabiska.

Vi befinner oss på Kungsholmen, i det arabiskspråkiga mediehuset Alkompis inspelningsstudio. Polismannen Harith Al-Hilfi har kört 50 mil från hemmet i Halland till Stockholm för att i tjänsten spela in tio filmklipp under en intensiv dag.

– Hedersbrott är inte bara mord. Det kan vara misshandel, hot, tvång, frihetsberövande eller andra övergrepp för att kontrollera offrets beteende, förklarar han för kameran.

Förutom hedersförtryck ska Harith under dagen ge tips om hur föräldrar kan upptäcka och agera om deras barn dras in i kriminella gäng. Klippen publiceras sedan i Alkompis olika kanaler under vintern, för att nå den arabisktalande befolkningen i Sverige.

– Att tvinga en tjej eller en ung man att gifta sig är ett grovt brott, enligt svensk lag, fortsätter han med blicken stadigt fäst i kameran innan han avslutar som vanligt: – Detta är polisman Harith Al-Hilfi, i samarbete med Alkompis.

I ett hörn av studion står Alkompis chefredaktör Mahmoud Agha och ler uppskattande. ”Mycket bra!” säger han.

Inslagen där den svenske polisen på arabiska förklarar svensk lagstiftning och polisiära begrepp som husrannsakan har snabbt blivit populära. Kommentarsfälten fylls av hjärtemojis och uppskattande ord: ”Sverige är världens bästa land vad gäller rättsväsendet.” ”Du är en älskad hjälte, tack för dessa användbara tips!” ”Må Gud skydda dig.”

– Det finns en stor okunskap om polisen bland arabisktalande i Sverige. Många saknar förtroende för svensk polis, säger Harith Al-Hilfi.

Han märker konkreta resultat av arbetet. Flera tittare kontaktar Alkompis för att anmäla brott, och redaktionen hjälper dem vidare till polisens nummer 114 14. Rollen som ”Tiktokpolis” har gjort honom till ett välkänt ansikte för många i den arabiska diasporan i Sverige.

– Om jag går i ett köpcentrum kommer det fram folk och säger att de känner igen mig från Tiktok. Många vill veta hur man gör för att bli polis, berättar han.

Att se en arabisktalande i svensk polisuniform blir stärkande för många som kämpar för att hitta sin plats i det svenska samhället, menar Al-Hilfi.

– Sverige är ett mångspråkigt land. Många kan inte svenska, eller har svårt att lära sig. Då är det viktigt att även de känner sig inkluderade.

Arabiska har gått om finska som Sveriges näst största modersmål efter svenska. Trots att hundratusentals svenska medborgare har arabiska som förstaspråk är gruppen fortfarande underrepresenterad inom den svenska polisen.

– Det handlar om att polisen ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt, för att skydda vårt samhälle. Då hjälper det om polisen speglar hur befolkningen ser ut, säger Al-Hilfi.

Hans initiativ har fått stöd från polisens ledning. ”Mina chefer har uppmanat mig att fortsätta med detta. De tycker att det är en jättebra idé och tror att det stärker tryggheten, säkerheten och brottsförebyggandet.”

Men alla välkomnar inte att svensk polis informerar på andra språk. När polisen våren 2025 hade en rekryteringskampanj på flera språk, däribland arabiska, reagerade flera SD-politiker kritiskt. ”Tala svenska!” skriver vissa även i kommentarsfälten till Al-Hilfis videoklipp.

– Det är rätt, polisen ska tala svenska. Men här riktar jag mig till dem som talar arabiska. Syftet är att få de som känner sig utanför att delta i samhället, förklarar han.

48-årige Al-Hilfi har gjort en lång resa för att bli svensk polis. I Irak utbildade han sig först till kemiingenjör och arbetade sedan som polis efter Saddam Husseins fall.

– Jag var polis i Irak under de värsta åren, mellan 2003 och 2007, berättar han.

I Sverige har han skrivit en magisteruppsats om hur Tiktok kan användas för att förebygga våld mot kvinnor. Under ett besök i sitt gamla hemland insåg han plattformens potential.

– När jag återvände till Irak såg jag hur många kvinnor förtrycktes av män. Jag hade fått med mig den svenska synen. Så jag startade ett konto och spelade in klipp där jag började prata om de här problemen, om våld i hemmet.

Flera av hans Tiktokföreläsningar blev virala med hundratusentals visningar. Även om vissa män reagerade negativt, var cirka 95 procent av följarna kvinnor som började dela sina historier. Många var instängda i hemmet utan möjlighet att gå ut.

Al-Hilfi anser att svensk polis borde använda sociala medier mer aktivt, särskilt för att nå utsatta kvinnor.

– Många kvinnor som bor i Sverige kommer från traditioner med seder som krockar med Sveriges lagar. De vågar inte alltid höra av sig till polisen.

Förutom språkbarriärer och okunskap kan kvinnorna vara övervakade av sina förövare. ”De kanske inte tillåts röra sig fritt ute. Men på Tiktok kan de skapa ett konto och berätta.”

I sitt arbete som ungdomsutredare i Region Väst lånas Al-Hilfi ofta ut till andra sektioner på grund av sina språkkunskaper. Han ser tydligt att hedersbrott är ett omfattande problem.

– Många kvinnor i Sverige har bakgrund i kulturer där idéer om heder och familjekontroll är starka. De möter ofta liknande utmaningar som kvinnorna i Irak, förklarar han.

– Det är viktigt att säga att hedersbrott är allvarliga brott – och att det inte bara är den enskilda personen som utför själva våldet eller hotet som är ansvarig. Det är ofta en hel grupp som stöttar det här.

På frågan om hans information riktar sig främst till brottsoffer eller förövare svarar Al-Hilfi: ”Jag vill informera främst. Upplysa. Men det är klart att jag hoppas att det kan väcka något i de personer som upprätthåller hedersförtrycket.”