Betyget F slopas – men det dröjer

Sverige planerar att införa ett nytt betygssystem 2028, vilket kommer att ersätta den nuvarande A-F-skalan med ett 10-gradigt system. Förändringen sker som ett svar på omfattande kritik mot det nuvarande systemet som anklagas för att ha bidragit till betygsinflation och orättvisa bedömningar mellan olika skolor.

Det befintliga betygssystemet har särskilt kritiserats för sin hårda gräns vid underkänt betyg. Ett enda F-betyg kan i dagsläget blockera en elevs möjlighet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram, vilket många anser skapar onödigt drastiska konsekvenser för elever.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) understryker allvaret i situationen:

”Vi har nästan 20 000 barn som går ut årskurs nio utan att vara behöriga till nationella gymnasieprogram. Jag tycker det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp,” säger Mohamsson till TT.

Det nya systemet är utformat för att vara mer flexibelt. För att bli behörig till nationella gymnasieprogram kommer elever behöva uppnå betyget 4 i genomsnitt. Detta innebär att svagare prestationer i vissa ämnen kan kompenseras av starkare resultat i andra – en betydande förändring jämfört med nuvarande system där varje enskilt F-betyg kan bli avgörande.

En annan central komponent i reformen är att betygssättningen ska förankras i resultat från nationella slutprov. Dessa prov var ursprungligen planerade att digitaliseras redan i år, men processen har stött på betydande tekniska hinder som tvingade regeringen att skjuta upp implementeringen under hösten.

På frågan om hur denna omfattande förändring ska genomföras med tanke på de tekniska problemen, svarar utbildningsministern:

”Jag tror många känner en frustration över problemen med de nationella proven. Vi har nu gett Skolverket i uppdrag att skjuta fram införandet så att de får gott om tid på sig att ta fram en plattform som fungerar.”

Reformen kommer att införas ett år senare än vad den ursprungliga betygsutredningen föreslog. Detta ger Skolverket och berörda institutioner mer tid att förbereda övergången och säkerställa att de tekniska systemen fungerar som de ska. Samtidigt med det nya betygssystemet 2028 träder även nya läroplaner i kraft.

Förändringen representerar en av de mest genomgripande reformerna inom det svenska utbildningssystemet på senare år. Målet är att skapa ett mer rättvist och nyanserat bedömningssystem som bättre speglar elevers faktiska kunskaper och samtidigt minskar risken för att elever ”faller mellan stolarna” på grund av enstaka underkända betyg.

Kritiker har länge påpekat att det nuvarande systemet skapar stress och ångest hos många elever, samtidigt som det inte ger en tillräckligt nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det nya 10-gradiga systemet är tänkt att ge lärare bättre möjligheter att differentiera mellan olika kunskapsnivåer.

Utbildningsreformen kommer att påverka hundratusentals elever och tusentals lärare och skolledare. Implementeringen förväntas kräva omfattande utbildningsinsatser för lärarkåren och tydlig kommunikation till elever och föräldrar för att säkerställa en smidig övergång.

Skolverket står nu inför den betydande utmaningen att både utveckla ett fungerande digitalt provsystem och förbereda skolorna på det nya betygssystemet. Denna dubbla transformation kommer att kräva noggrann planering och resurser för att säkerställa att övergången blir framgångsrik.