Bo Torbjörn Ek: Därför kan skuggflottans kapten inte dömas

I det finska rättsväsendet sätter ned foten – Eagle S-fallet får ingen rättslig påföljd

I en uppmärksammad dom har den finska domstolen beslutat att avvisa målet mot besättningen på oljetankern Eagle S, som anklagades för att ha skadat strömkabeln Estlink i Östersjön. Domstolen anser att den saknar jurisdiktion eftersom händelsen inträffade på internationellt vatten.

Fallet, som inleddes under julen 2024, fick stor uppmärksamhet när finsk specialpolis, den så kallade Björnligan, bordade fartyget på internationellt vatten efter rapporter om kabelskador. Eagle S, som beskrivits som ett ”skuggflottefartyg”, misstänktes för grovt sabotage – en anklagelse som kunde ha fått långtgående konsekvenser för sjöfarten i Östersjön.

Enligt uppgifter från Svenska Yle ska Eagle S ankare ha lossnat genom en olycka, vilket väcker frågor om huruvida besättningen skulle ha kunnat dömas även om domstolen ansett sig ha jurisdiktion. Domslutet innebär nu att Finland riskerar skadeståndsanspråk på flera hundra miljoner kronor.

Detta fall representerar en viktig juridisk vändpunkt. Det var första gången besättningen på en oljetanker ställdes inför rätta misstänkta för grovt sabotage i samband med kabelskador. Ett fällande utslag kunde ha skapat prejudikat och påverkat kapteners agerande, särskilt gällande ankarhantering i närheten av kritisk infrastruktur.

Utslaget stänger effektivt en dörr för myndigheter som hoppats kunna stävja liknande incidenter genom att dra ansvariga inför nationella domstolar. Juridiska experter menar att detta skapar ett problematiskt vakuum när det gäller ansvarsutkrävande för skador på undervattensinfrastruktur på internationellt vatten.

Trots domslutet har frekvensen av kabelbrott i Östersjön minskat markant under det senaste året. Detta beror inte på den juridiska utvecklingen utan snarare på Natos utökade närvaro i regionen. Efter en serie misstänkta sabotage inledde försvarsalliansen operationen Baltic Sentry förra vintern, där militära krigsfartyg patrullerar Östersjön för att upptäcka och förhindra hot mot kritisk infrastruktur.

”Ett försök att få större säkerhet”, beskrev Natos tidigare överbefälhavare operationen under Folk och Försvar-konferensen i januari. Insatsen verkar ha gett resultat – inga större kabelbrott har rapporterats sedan den kom igång.

Experter påpekar dock att det är praktiskt omöjligt att övervaka hela Östersjön, särskilt under vattenytan. Detta gör området idealiskt för så kallade hybrida attacker, där aktörer kan agera dolt och med förnekbarhet. Sådana angrepp mot undervattensinfrastruktur har blivit ett växande säkerhetsproblem i regionen.

Östersjöns strategiska betydelse har förändrats dramatiskt efter Finland och Sveriges inträde i Nato. Vad som tidigare var ett delat hav har nu beskrivits som ”Natos innanhav”, en karakterisering som väckt irritation i Moskva. Ryssland är nu det enda Östersjöland som står utanför alliansen.

Nikolaj Patrusjev, en av president Putins närmaste rådgivare, har uttryckt stark oro över vad han beskriver som västs försök att ”militarisera Östersjön” och begränsa Rysslands tillgång till denna vitala transportrutt. För Ryssland utgör Östersjön en av landets viktigaste leder för import och export.

Den geopolitiska spänningen i regionen manifesterar sig dock för närvarande mer i luftrummet än till havs. Ryska stridsflyg och drönare har upprepade gånger kränkt luftrummet över Estland och Polen, medan situationen till sjöss har stabiliserats något genom Natos ökade närvaro.

Säkerhetsanalytiker betonar att Östersjöområdet kommer att förbli en friktionsyta så länge Ryssland uppfattar sig vara i djup konflikt med västvärlden. Skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur förblir därför en prioriterad fråga för samtliga Östersjöländer, trots de juridiska utmaningar som Eagle S-fallet blottlagt.