I fredags skärpte den svenska regeringen sin säkerhetspolitiska bedömning ytterligare. Det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen, tillsammans med de nyligen rapporterade drönarkränkningarna i Danmark, har föranlett en allt mer oroad ton från svenska myndigheter. Enligt regeringen skulle liknande incidenter mycket väl kunna inträffa även i svenskt luftrum.
”Det som sker i vårt närområde påverkar direkt vår egen säkerhet,” säger en källa inom Försvarsdepartementet som vill vara anonym. ”Drönarkränkningarna i Danmark är inget isolerat fenomen utan måste ses i ett större geopolitiskt sammanhang.”
De danska incidenterna, där flera oidentifierade drönare observerats i närheten av kritisk infrastruktur, har väckt oro på högsta politiska nivå i hela Norden. Svenska myndigheter har nu höjt beredskapen och intensifierat övervakningen av känsliga områden.
Enligt säkerhetsexperter handlar det sannolikt om en bredare strategi för att kartlägga sårbarheter i de nordiska ländernas infrastruktur. Det ökande antalet incidenter kommer i en tid då Sverige befinner sig i slutfasen av sin Nato-anslutningsprocess, vilket ytterligare komplicerar läget.
”Vi ser ett mönster av så kallad hybridkrigföring där gränsen mellan fred och konflikt medvetet görs otydlig,” förklarar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. ”Drönare är bara ett av flera verktyg i denna verktygslåda.”
Regeringen har betonat vikten av samarbete mellan de nordiska länderna för att möta dessa nya hot. Sverige och Danmark har intensifierat sitt informationsutbyte, och gemensamma övningar planeras under de kommande månaderna.
Under en presskonferens i Rosenbad besvarade försvarsminister Pål Jonson frågor om den senaste utvecklingen. Han bekräftade att Sverige har observerat ökad aktivitet i Östersjön men ville inte gå in på detaljer om specifika incidenter av säkerhetsskäl.
”Vi följer situationen mycket noga och är beredda att vidta de åtgärder som krävs,” sade Jonson. ”Samtidigt vill jag betona att allmänheten inte behöver känna någon akut oro.”
I en specialsändning för Dagens Nyheters läsare besvarade tidningens politiska kommentator Ewa Stenberg och försvarsjournalist Bo Torbjörn Ek frågor om utvecklingen. Läsarna uttryckte oro över det försämrade säkerhetsläget och undrade vad myndigheterna gör för att skydda svensk infrastruktur.
”Det finns ett väsentligt ökat fokus på skydd av kritisk infrastruktur nu jämfört med för bara några år sedan,” förklarade Ek. ”Kablar, kraftverk, vattenreningsverk och telekommunikation – allt detta är idag prioriterade skyddsobjekt.”
Stenberg pekade på den politiska dimensionen: ”Regeringen balanserar mellan att informera allmänheten och att inte skapa onödig oro. Samtidigt måste de visa handlingskraft inför våra internationella partners, särskilt inom Nato.”
Säkerhetspolisen har under hösten genomfört flera informationskampanjer riktade mot både företag och allmänhet om vikten av ökad vaksamhet. Rapporteringen av misstänkta aktiviteter har ökat med 30 procent jämfört med samma period förra året.
”Det handlar inte bara om fysiska intrång utan även om cyberattacker och påverkansoperationer,” säger Charlotte von Essen, Säkerhetspolisens chef, i ett skriftligt uttalande till DN. ”Det breddade hotbilden kräver att vi alla är mer uppmärksamma.”
Försvarsmakten har parallellt stärkt sin närvaro i Östersjön och genomför fler övningar tillsammans med andra länder. Den svenska marinen patrullerar nu strategiska områden mer frekvent än tidigare.
Experter menar att det förändrade säkerhetsläget sannolikt kommer att bestå under överskådlig framtid. Flera bedömare pekar på att vi nu ser konturerna av en ny säkerhetspolitisk normalitet i Norden.
”Vi måste vänja oss vid tanken att det vi ser nu inte är tillfälliga störningar utan en ny verklighet,” säger Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut. ”Det innebär att både myndigheter och medborgare behöver anpassa sig till en mer osäker omvärld.”
För den vanliga medborgaren innebär det ökade säkerhetsläget främst att vara uppmärksam på sin omgivning och rapportera misstänkta aktiviteter. Men myndigheterna understryker samtidigt vikten av att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
5 kommentarer
Hybridkrigföringen verkar bli allt smartare. Intressant att se hur länderna i Norden agerar för att försvara kritisk infrastruktur.
Också jag undrar om dessa incidenter är kopplade till de ökade spioneririskerna vi sett på senare tid. Rykten går om att drönare används systematiskt för att samla information.
Den här utvecklingen känns bekymmersam, främst med tanke på hur nära skandinavisk infrastruktur utsatts för kränkningar. Hoppas att de svenska myndigheter kan ha effektiva lösningar.
En sækerhetspolitisk utveckling som vi inte kan ta ljus på. Samtidigt är det en bra påminnelse om hur viktigt det är med fortsatt investeringar i säkerhetsarbete.
Det skulle intressera mig att veta mer om hur Sveriges Nato-anslutning påverkar säkerhetsarbetet konkret. Ser någon några direkta åtgärder från regeringens sida?