Välfärdsbrottslighet ökar – miljoner i skattemedel försvinner i kriminella nätverk

De senaste månadernas nyhetsrubriker har målat upp en oroväckande bild av ett växande hot mot det svenska välfärdssystemet. ”Region Stockholm i stabsläge efter misstänkt mutbrott” och ”Apotek misstänks ha lurat tio regioner på miljonbelopp” är bara två exempel på hur organiserade kriminella nätverk systematiskt dränerar skattemedel genom välfärdsbrottslighet.

Det handlar främst om personer i förtroendepositioner som utnyttjar företag som brottsverktyg för att systematiskt bedra kommuner, regioner och myndigheter. Enligt Jonas Svanfeldt, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, kan dessa brott handla om allt från felaktig läkemedelsförskrivning till oriktigt bedriven offentligt finansierad verksamhet.

”Det är ett minst lika stort problem som gängkriminaliteten. Men många av de här misstänkta ser sig inte som kriminella i vanlig mening, utan lever i övrigt ordnade liv med både boende och arbete”, säger Svanfeldt.

När företag används för att systematiskt lura staten på pengar kan det snabbt generera enorma brottsvinster. Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, pekar på ett aktuellt exempel där en enskild vårdcentral misstänks ha lurat till sig närmare hundra miljoner kronor på oriktiga grunder.

Under den senaste tiden har särskilt apotekssektorn hamnat i rampljuset. Ett uppmärksammat fall involverar ett apoteksföretag som misstänks ha lurat minst tio regioner på betydande belopp genom falska fakturor för botoxbehandlingar mot svettning.

”Brottet har delvis möjliggjorts genom att man har utnyttjat luckor i olika kontrollsystem och lagstiftningar”, förklarar Sara Persson. ”Vissa hormonpreparat till exempel som ska stärka tillväxt, kan också vara intressant för muskelbyggare. Eller botox mot tandgnissling och svettbehandlingar, som också kan ha kosmetisk användning.”

Hon påpekar att lagstiftningen inte alltid har tagit höjd för nya marknader som uppstår, vilket skapar kryphål som kriminella aktörer snabbt utnyttjar. ”Brottslingarna ändrar ju sina tillvägagångssätt snabbare än vad lagstiftningen gör.”

Våren 2025 fick Ekobrottsmyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter ett regeringsuppdrag att gemensamt kraftsamla mot organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin i välfärden. Men enligt Jonas Svanfeldt räcker inte detta – fler måste engagera sig i kampen mot välfärdsbrottsligheten.

”Vi använder alla resurser vi har”, säger han.

Den apotekshärva som uppdagades förra veckan är ett typexempel på den grova ekonomiska brottslighet som upptäcktes av Region Stockholm. Apoteksbolaget misstänks ha lurat till sig mångmiljonbelopp från minst tio regioner genom falska fakturor för ett botoxläkemedel avsett för svettbehandlingar.

”Lyckas man lura det här systemet så kan det vara extremt lukrativt. Man kan lätt tjäna väldigt stora pengar och allt utgörs av skattemedel, vilket såklart är oerhört allvarligt”, förklarar Svanfeldt.

Region Stockholm har sedan några år tillbaka en specialiserad arbetsgrupp som enbart arbetar med att upptäcka och stoppa välfärdsbrott mot regionens verksamheter. Detta är fortfarande ovanligt i Sverige, men något som enligt Svanfeldt borde främjas på nationell nivå.

”Att de upptäckte och larmade oss om det så tidigt var en förutsättning för att vi skulle kunna stoppa brottet i ett tidigt skede och inleda ett myndighetsgemensamt samarbete”, säger han.

Den exakta omfattningen av skattemedel som årligen försvinner genom momsbedrägerier, falska fakturor eller andra typer av välfärdsbrott är okänd. Dock visar en ny ESO-rapport till finansdepartementet att bedrägerier mot EU och välfärdssystemen utgör en betydande del av de uppskattningsvis 39 miljarder kronor som den kriminella ekonomin i Sverige genererar varje år.

”Det skulle förmodligen vara ganska lönsamt för regeringen, rent ekonomiskt, att lägga mer resurser på att motverka välfärdsbrott. Man kan se det som en investering”, avslutar Svanfeldt.