Coop höjde priserna mest – matvarorna som blivit dyrare 2025

Matpriserna i Sverige steg med cirka 2,5 procent under förra året, men den stora överraskningen var hur prisökningarna fördelades. Närmare två tredjedelar av hela årets ökning kom redan under årets första två månader, vilket skapade stora rubriker och reaktioner bland konsumenter och beslutsfattare.

– Det var det ovanligaste under året, att det började med en sådan otrolig kraft, säger Ulf Mazur, vd på jämförelsesajten Matpriskollen, till tidningen.

Den kraftiga prisrusningen i början av året ledde till omfattande konsumentreaktioner. En uppmärksammad köpbojkott mot de stora livsmedelskedjorna organiserades, och situationen ansågs så allvarlig att regeringen kallade representanter från livsmedelsbranschen till ett krismöte.

Pressen som riktades mot branschen fick märkbara effekter. Pristakten avtog markant under resten av året. December avslutades med en marginell prisökning på endast 0,1 procent, vilket indikerar en betydligt mer dämpad utveckling än årets början.

– Mycket insatsvaror och att valutan går åt rätt håll gör att producenterna inte har lika höga ökningskrav, och då lugnar det ner sig, förklarar Mazur.

När man tittar på specifika varugrupper framträder stora skillnader. Kaffe står ut som den produkt som ökat mest i pris under året med en ökning på hela 19,8 procent. Bär och köttfärs följer tätt efter med prisökningar på 18 respektive 17,6 procent. Samtidigt fanns det produktkategorier som faktiskt minskade i pris. Olja och vinäger föll med 10,1 procent medan fruktpriserna sjönk med 5 procent.

Mellan de olika livsmedelskedjorna finns också tydliga skillnader i den totala prisutvecklingen. Coop noteras för den största ökningen med 3,2 procent, tätt följt av Stora Coop med 3,1 procent. Willys och Hemköp ligger strax under med ökningar på 2,9 respektive 2,8 procent. Ica-butikerna placerar sig i mellanskiktet med ökningar mellan 1,5 och 2,0 procent beroende på butiksformat. City Gross utmärker sig med den lägsta prisökningen på endast 0,3 procent under året.

Matprisfrågan förväntas fortsätta vara en central del av den politiska debatten under det kommande valåret, enligt Mazur.

– Det slår så direkt mot framför allt de som har det tuffast, så varje procent extra på maten svider hårt för de som har minst pengar, för mat måste du köpa.

Den 1 april genomförs regeringens beslut att sänka matmomsen från 12 till 6 procent. Reformen är tänkt att stärka hushållens ekonomi, särskilt för barnfamiljer som beräknas få tusenlappar mer i plånboken. För att säkerställa att momssänkningen verkligen kommer konsumenterna till godo har regeringen tillsatt en särskild matpriskommission med uppgift att övervaka prissättningen i branschen.

Effekterna av den kommande momssänkningen och den tillhörande granskningen syns redan nu, enligt Ulf Mazur. Matkedjorna vill undvika anklagelser om smyghöjningar och pressar därför sina leverantörer hårt.

– Signalerna jag får är att det är stenhårt nu från handeln att inte släppa igenom några prishöjningar, över huvud taget nästan, för att det ska vara helt rent fram tills momssänkningen, säger han.

Detta skapar en ny problematik som kan påverka prisbilden längre fram:

– Men om en producent då har behov att höja, men inte får göra det – då finns det en risk att det i stället blir en ketchupeffekt när momssänkningen slagit igenom, att priserna höjs ännu mer, varnar Mazur.

Matprisernas utveckling under det kommande året kommer troligen att påverkas av flera faktorer: den politiska uppmärksamheten i valrörelsen, effekten av momssänkningen, producenternas behov av prishöjningar och konsumenternas fortsatta prismedvetenhet efter förra årets köpbojkotter. Utvecklingen kommer att följas noggrant av såväl politiker som konsumentorganisationer.