Därför är Sverige inte längre världsbäst i att leva

Sverige tappar positionen som världsledande i livslängd

Det fanns en tid då Sverige toppade världsstatistiken gällande medellivslängd. I början av 1970-talet levde svenskar längre än invånarna i något annat land i världen. Men under de senaste decennierna har Sverige gradvis halkat efter i rankingen. År 2023 hamnade Sverige på en delad tiondeplats bland länder med högst medellivslängd, beroende på vilken källa man använder.

– I dag lever man längre i både Italien och Spanien och skillnaden är som störst för kvinnor, säger Karin Modig, docent vid Karolinska institutet där hon forskar om livslängd och åldrande.

Medellivslängden i Sverige har inte minskat, utan tvärtom fortsatt att öka. Det som hänt är att andra länder har kommit ikapp och sedan passerat Sverige. Men varför är detta viktigt?

– Ur ett folkhälsoperspektiv innebär en hög medellivslängd att människorna överlag är friska. På så sätt har medellivslängden betydelse. Det är också ett mått på samhällets förmåga att hålla ihop en population och ge alla en chans att bli gamla, förklarar Karin Modig.

Försprånget som Sverige hade på 70-talet berodde till stor del på att landet tidigt lyckades sänka barnadödligheten kraftigt. När Sverige ledde världsstatistiken var spädbarnsdödligheten ”bara” någon procent, vilket var betydligt lägre än i många andra länder.

Sedan dess har denna dödlighet minskat ytterligare. Förra året var spädbarnsdödligheten i Sverige endast 0,2 procent, vilket innebär att bara två av 1 000 levandefödda barn dog under sitt första levnadsår. För barn upp till fem års ålder var dödligheten 0,25 procent under 2023.

– Vad gäller spädbarnsdödlighet har vi fortfarande ett litet försprång jämfört med andra länder, säger Karin Modig.

Orsaken till att Sverige förlorat sin tätposition står alltså inte att finna bland de yngre åldersgrupperna. Även bland unga vuxna och medelålders ser överlevnaden bra ut. Istället finns förklaringen bland de äldre.

– Det finns jättemånga länder där dödsrisken bland äldre är väsentligt lägre än i Sverige. Framför allt i ålderssegmentet 85+. Sverige ligger inte dåligt till, men vi ligger heller inte i topp, förklarar Modig.

För att undersöka detta närmare bedriver Karin Modig och hennes kollegor nu en jämförande studie med Japan. Forskarna vill studera hur risken att dö i äldre åldrar ser ut och om skillnaderna mellan länderna varierar beroende på de äldres hälsotillstånd.

– Vi vet att det finns kulturella skillnader mellan Japan och Sverige i äldrevården och i synen på livsuppehållande behandlingar. Om en äldre människa slutar att äta här i Sverige sätter vi till exempel inte ner en sond i halsen, utan då är det den människans val, säger Karin Modig.

Studien är ännu inte färdig, men preliminära resultat tyder på att skillnaderna är större bland sköra äldre med uttalat vårdbehov, där dödligheten är högre i Sverige än i Japan.

Men vårdkulturen är troligen inte hela förklaringen till skillnaderna gentemot länder som Frankrike, Italien eller Spanien, menar Modig.

– Där handlar det nog om att deras kvinnor, för det här handlar främst om kvinnor, är friskare än vad de är i Sverige. Exempelvis började svenska kvinnor att röka tidigt, och det är de generationerna som är gamla i dag. Kanske har också en mindre mängd dubbelarbete betydelse, eller så är det medelhavskosten det handlar om. Förklaringarna kan vara många.

Om Sverige vill återta en tätposition i medellivslängdsstatistiken är det alltså främst bland de äldre insatserna bör göras. Bland yngre åldersgrupper är dödligheten redan så låg att det knappt finns utrymme för förbättringar.

– Rent statistiskt finns det inte så mycket mer att hämta där, konstaterar Karin Modig.

Enligt data från Our World in Data leddes listan över länder med högst medellivslängd 2023 av Monaco med 86,4 år, följt av Hongkong med 85,5 år och Japan med 84,7 år. Sverige delade tiondeplats med Frankrike och Norge på 83,3 år. Den asiatiska regionen har gjort anmärkningsvärda framsteg med Sydkorea och Singapore bland topp tio, medan medelhavsländerna Italien och Spanien båda noterade en medellivslängd på 83,7 år.