Därför bordar Kustbevakningen statslösa fartyg just nu

I svenska vatten: Kustbevakningen agerar mot misstänkta falskflaggade fartyg

Som hämtade ur en actionfilm är bilderna där Kustbevakningen, med stöd från helikoptrar, snabba ribbåtar och polisens insatsstyrka, bordar utländska fartyg i svenskt territorialvatten. Två stora fartyg ligger nu ankrade utanför Trelleborg efter de dramatiska insatserna.

Den 6 mars bordades lastfartyget Caffa, som seglade under guineansk flagg. Sex dagar senare tog Kustbevakningen kontroll över tankern Sea Owl 1, flaggad i Komorerna. De ryska kaptenerna på båda fartygen har frihetsberövats och misstänks för brott mot Sjölagen och brukande av falsk urkund.

– Kustbevakningen ensam skulle aldrig kunna genomföra en sådan här insats. Vi är alltid beroende av att det finns andra runt omkring oss och de myndigheter vi nu har samverkat med är helt centrala för att vi tillsammans ska lyckas reda ut våra uppdrag, säger Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen.

Fenomenet med så kallade skuggflottor är inte nytt. Kustbevakningen uppskattar i en rapport från december 2023 att mellan 500 och 1 000 tankfartyg som trafikerar Östersjön ingår i det som kallas skuggflottan – fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner genom att dölja sitt verkliga ägande, flagg och ibland sakna västerländsk försäkring.

Att Ryssland använder denna typ av flotta för att kringgå sanktioner har diskuterats på högsta politiska nivå sedan kriget mot Ukraina inleddes. Det som däremot är nytt är de spektakulära insatserna i svenska vatten, vilket inte är en slump.

– Vi har själva byggt upp vår verksamhet och skapat nya förmågor för att kunna vara mer proaktiva. Vi har nu inte bara en sjölägesbild, utan kan faktiskt analysera. Vad betyder det som händer ute till havs? Vad ser vi för mönster, trender och avvikelser? Och vad är det i så fall vi behöver agera på? förklarar Lindgren Schelin.

De två snabba bordningarna har väckt internationell uppmärksamhet. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha har berömt de svenska insatserna: ”Den ryska skuggflottan bidrar till att finansiera kriget mot Ukraina och hotar vår europeiska säkerhet. Den måste bemötas resolut och utan tvekan”, skrev han på plattformen X.

Ryssland har hittills inte kommenterat bordningarna officiellt, men den ryska ambassaden har meddelat att de ”noga följer situationen med de ryska medborgarna som arbetar i besättningarna på båda fartygen”.

Bakom Kustbevakningens ökade aktivitet ligger flera avgörande lagändringar som trädde i kraft den 1 mars. Dessa ger myndigheten utökade befogenheter gällande hantering av underrättelseuppgifter och förbättrar möjligheterna att dela information med andra säkerhetsmyndigheter som Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Polisen och Tullverket.

– Det här innebär att vi kan följa fartyg på ett mycket djupare plan och undersöka om det finns omständigheter som gör att vi har anledning att tro att man har falsk flagg, eller så kallad bekvämlighetsflagg, säger Lindgren Schelin.

Spänningen kring skuggflottan har en tydlig säkerhetspolitisk dimension. I februari hävdade Nikolaj Patrusjev, rådgivare till president Putin, att EU:s syn på den ryska skuggflottan saknar juridisk grund och varnade för att Ryssland kunde använda sin flotta för att motverka vad han kallade ”västerländskt sjöröveri”.

Lindgren Schelin är dock försiktig med terminologin och betonar att det inte handlar om en blockad mot en skuggflotta.

– Vi är väldigt försiktiga med att använda begreppet skuggflotta. Vår ingång är att falskflaggade fartyg, som egentligen är statslösa, åsidosätter en av de stora säkerhetsventilerna för att kunna framföra sina fartyg med oskadlig genomfart över lands territorier, säger hon.

Folkrätten ger fartyg rätt till så kallad ofarlig genomfart genom en annan stats territorialvatten, vilket sträcker sig 12 sjömil (cirka 22 kilometer) från kusten. Inom detta område har kuststaten större befogenheter i förhållande till utländska fartyg, och det var just på svenskt territorialvatten som fartygen bordades.

Utöver de säkerhetspolitiska aspekterna lyfter Lindgren Schelin även miljö- och säkerhetsriskerna med dessa fartyg.

– De här stora fartygen innebär omfattande miljörisker. För oss är sjösäkerheten och sjövärdigheten på fartygen en oerhört central uppgift. Vi ska se till att man faktiskt uppfyller de normer och krav som ställs för att kunna navigera i våra vatten, betonar Kustbevakningens generaldirektör.