Därför utvisas tonåringarna

Tonårsutvisningar väcker debatt om Sveriges migrationspolitik

En kontroversiell fråga har hamnat i fokus den senaste tiden när flera uppmärksammade fall av så kallade ”tonårsutvisningar” lyfts fram i svenska medier. Fenomenet innebär att ungdomar som fyllt 18 år får besked om att de ska lämna Sverige, trots att deras familjer får stanna kvar i landet.

Det handlar främst om ungdomar som anlänt till Sverige i sena tonåren och därför inte hunnit få permanent uppehållstillstånd innan de uppnått myndig ålder. Dessa unga människor har ofta etablerat sig i det svenska samhället – de talar svenska, har gått i svensk gymnasieskola och i vissa fall redan skaffat arbete.

Enligt Migrationsverket är detta en direkt konsekvens av de åtstramningar i migrationslagstiftningen som genomförts under senare år. År 2016 infördes tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, vilket innebär att invandrare först efter minst tre år kan ansöka om permanent uppehållstillstånd. När en ungdom under denna period hinner fylla 18 år betraktas denne inte längre som en del av familjen utan måste ha egna skäl för att få stanna i Sverige.

En ytterligare försvårande faktor är att möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter” – exempelvis utbildning i Sverige, språkkunskaper och social etablering – togs bort 2023 genom ett beslut av Tidöregeringen med stöd från Socialdemokraterna.

Hur många personer som berörs av denna problematik är oklart. Migrationsverket bedömer att det inte går att kartlägga gruppen med nuvarande statistiska verktyg, vilket försvårar möjligheterna att förstå problemets omfattning.

Trots att den senaste lagändringen genomfördes för över två år sedan, har frågan först nu blivit akut. Flera individuella fall har uppmärksammats i media vilket väckt starka känslor bland allmänheten och skapat politisk debatt.

På den politiska arenan har frågan skapat nya allianser. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag i riksdagen för att stoppa utvisningarna, ett initiativ som även Centerpartiet stödjer. De vill bland annat återinföra ”särskilt ömmande omständigheter” som grund för uppehållstillstånd.

Socialdemokraterna har inte anslutit sig till detta förslag men har nyligen krävt att regeringen omedelbart stoppar tonårsutvisningarna tills det finns en fungerande ”ventil” i systemet. Detta krav har dock avvisats av statsminister Ulf Kristersson (M), som hänvisar till en pågående utredning där frågan behandlas.

Liberalerna vill skyndsamt införa en sådan ventil, medan Sverigedemokraterna är öppna för att modifiera regelverket på något sätt, dock inte genom en ventil. Kristdemokraterna har ännu inte tagit ställning i frågan.

Den så kallade ”ventil” som diskuteras kommer från ett förslag av regeringens utredare. Förslaget innebär att personer som fyllt 18 år fortfarande skulle kunna få förlängt uppehållstillstånd om de bor hemma och anses vara beroende av sina föräldrar, exempelvis på grund av studier. Detta bedöms ge de berörda ungdomarna något bättre förutsättningar att stanna kvar i vissa fall, men är inte en fullständig lösning på problematiken.

Regeringen har ännu inte meddelat när ett beslut om denna eventuella ventil kan vara färdigt, vilket skapar fortsatt osäkerhet för de drabbade.

Under tiden har flera unga vuxna överklagat sina utvisningsbeslut till migrationsdomstolarna. Migrationsöverdomstolen har nu beviljat prövningstillstånd i ett ärende som kan få betydelse för många liknande fall. Migrationsverket ser detta som en positiv utveckling, då det handlar om komplexa ärenden där myndigheten efterfrågar tydligare vägledning för framtida bedömningar.

Frågan om tonårsutvisningar illustrerar en större spänning i svensk migrationspolitik – balansen mellan striktare regler och humanitära hänsyn. Medan den politiska debatten fortsätter lever många unga människor i ovisshet om sin framtid i Sverige.