De är lyckligast i landet: Växte upp i gyllene tid

I Sverige mår äldre betydligt bättre än yngre, visar ny omfattande studie

Forskare från Handelshögskolan i Stockholm har tillsammans med Lunds universitet, Oslomet i Norge och Harvard University genomfört en omfattande studie om välmående bland svenskar. Resultaten visar en tydlig trend: äldre svenskar tillhör de lyckligaste i världen, medan yngre vuxna rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa.

Studien, som omfattar enkätsvar från över 15 000 svenskar, jämför främst åldersgrupperna 18–24 år med personer över 70 år och avslöjar markanta skillnader i upplevt välmående.

”Det spelar knappt någon roll vilken fråga vi ställer, oavsett om det handlar om ensamhet, mening och syfte, eller lycka. Yngre mår sämre än äldre,” säger Nora Hansson Bittár, doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan, till TT.

Unga vuxna upplever mindre mening med livet och sämre ekonomisk trygghet jämfört med äldre åldersgrupper. Särskilt oroväckande är att de rapporterar dubbelt så hög ensamhet och hela sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta i undersökningen.

Hansson Bittár betonar dock att resultaten bör sättas i ett internationellt perspektiv: ”Det är viktigt att poängtera att unga svenskar inte mår sämre än unga i andra länder. Det som verkligen sticker ut är att äldre i Sverige tillhör de lyckligaste i världen.”

Ett annat intressant fynd är att den så kallade ”U-kurvan” för lycka inte verkar gälla i Sverige. Denna kurva, som ofta beskrivs i internationell forskning, visar att människor i medelåldern generellt är mindre lyckliga – något som ibland kallas för ”medelålderskris”. I Sverige syns dock inga tecken på detta fenomen.

Vad ligger då bakom dessa skillnader mellan generationerna? Hansson Bittár erbjuder några möjliga förklaringar:

”De äldre är uppvuxna under en gyllene period i Sverige. De som växte upp på 60- och 70-talet kan leva ett liv som deras föräldrar bara drömde om. De växte upp med ekonomisk tillväxt i ett starkt välfärdssamhälle. Dessutom har de kanske investerat i bostäder och kunnat se tillgångarna växa,” förklarar hon.

För de yngre generationerna är situationen mer komplex. ”Det är inte lika självklart varför unga mår sämre. En förklaring är att viktiga livsfaser har blivit svårare att ta sig igenom. Pressad bostadsmarknad, pandemin och en orolig omvärld försvårar stegen in i vuxenlivet, det kan skapa frustration.”

Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar samtidigt nya siffror från en undersökning om levnadsförhållanden under första halvan av 2025, som bekräftar forskarnas slutsatser. Även i SCB:s undersökning rapporterar äldre svenskar högre nivåer av glädje än yngre.

”De tillfrågade har fått svara på om de varit glada de senaste fyra veckorna. En större andel av personerna över 65 år känner sig för det mesta glada,” säger statistikern Anna Hagman på SCB.

Dessa resultat kommer vid en tidpunkt då psykisk ohälsa bland unga får allt mer uppmärksamhet i den offentliga debatten. Enligt tidigare rapporter har exempelvis självskadebeteende bland unga flickor ökat markant under senare år.

Samtidigt som Sverige fortsätter att placera sig högt i internationella lyckoindex, visar denna nya forskning att välmåendet är ojämnt fördelat mellan generationerna – ett mönster som kan ha långsiktiga konsekvenser för samhällets utveckling och den sociala sammanhållningen.

Studien utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av välmående över livsloppet och kan förhoppningsvis bidra till mer målinriktade insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos yngre generationer i Sverige.