”Malmö säger nej till folkmord! Befria Palestina!” Slagorden ekade genom centrala Malmö när hundratals demonstranter samlades under söndagseftermiddagen. Under parollen ”Två år av folkmord, 77 år av ockupation” tågade deltagarna från Stortorget genom stadens gator.
Demonstrationen ägde rum samtidigt som nyheten om fredsavtalet mellan Israel och Hamas nådde världen, vilket skapade blandade känslor bland deltagarna. Många uttryckte glädje, men få vågade fira eller se det som början på ett slut.
”Vi hoppar inte jättehögt av glädje. Min pappa var från Marocko, jag har sett utvecklingen i ett land som är kolonialiserat och hur lång tid det påverkat dem. Jag tror att det kommer att vara samma sak här”, säger Yasmin Sarghin Aida som deltog i demonstrationen tillsammans med sin dotter och sitt barnbarn.
Hon bar en keffiyeh, palestinasjal, knuten över håret och en annan över skuldrorna. Det har hon gjort varje dag de senaste åren, berättar hon, till och med på stranden.
”Det går inte att fira någonting. Jag tror att Netanyahu bestämt sig för att jämna Gaza med marken. Men det ska inte hända. Vi måste skrika på gatorna.”
Bland deltagarna fanns även en grupp kvinnor som bar en banderoll med hemmasydda gosedjur. De tillhör en grupp Malmökvinnor som regelbundet träffas för att handarbeta tillsammans. Sina alster, som tröjor och gosedjur, säljer de till förmån för barn i Gaza.
”Den väcker uppmärksamhet. Det är inte bara ett plakat utan det ligger kärlek och arbete bakom den”, säger Kristina Längby Gubb som höll i banderollens ena hörn.
Bredvid henne stod Belgica Castro Fuenter, som visade upp en hemmasydd brosch föreställande Greta Thunberg. ”Här har jag gjort Greta!” berättade hon stolt.
Cecilia Correa, som också ingår i handarbetsgruppen, uttryckte försiktig optimism: ”Man måste känna hopp. Absolut, annars hade man inte orkat stå emot. Man måste våga tro.”
Kristina Längby Gubb höll med, men påpekade att hon anser att fredsförhandlingarna inte gått rätt till. ”Detta är bara eld upphör, men palestinierna måste få vara med i förhandlingarna”, sade hon.
I demonstrationståget gick även en grupp sjukvårdsarbetare klädda i skyddskläder och munskydd. Med sina plakat riktade de uppmärksamhet mot den alarmerande situationen för vården i Gaza.
Läkaren Mohamed Hassan, som bor i Malmö men arbetar i Köpenhamn, beskrev situationen som ”fruktansvärd”. ”Hela sjukvårdssystemet är systematiskt ödelagt. Det kommer att ta tid att bygga upp, det handlar inte bara om akutvården utan även kronisk vård”, förklarade han.
Hassan berättade att det varit chockerande att höra om hur intensivvårdspersonal tvingats lämna sina patienter. ”Jag tänker på mina egna patienter och deras anhöriga, det är hjärtskärande. Jag tänker på de läkare som behöver jobba under sådana förhållanden.”
Nabil Abdulmajid, en av demonstrationens arrangörer, har ordnat många liknande manifestationer under de senaste två åren. Trots fredsavtalet tror han inte att demonstrationerna kommer att upphöra.
”Vi är glada. Det här underlättar äntligen för Gazas barn. Samtidigt avvaktar vi försiktigt”, säger han och betonar att de ansvariga måste ställas inför rätta.
”Jag tror inte att det kommer att gå hela vägen. Men jag hoppas, och vill att det ska bli en fredsplan som täcker hela vägen till en lösning”, tillägger Abdulmajid.
Varje söndag de senaste två åren har propalestinier demonstrerat i Malmö. Denna söndag hade arrangörerna kallat till en större samling än vanligt, vilket gjorde att deltagare från andra skånska städer också anslöt sig till manifestationen.
4 kommentarer
Det är bra att människor fortfarande visas solidaritet, men jag hoppas att fredsavtalet verkligen leder till förändring.
Fördraget låter kanske bra på papperet, men det handlar om att se till att det efterlevs.
Det är tragiskt att så många har lidit, men jag tror på enkel lösning är att alla får leva i fred.
Förhoppningsvis är det slutet på detta lidande.