DN/Ipsos: Väljarna ser allt dystrare på ekonomin

De ekonomiska utsikterna mörknar för svenska hushåll och näringsliv i spåren av internationella oroligheter. En ny mätning från DN/Ipsos visar att svenska folkets framtidstro har fallit drastiskt på bara ett halvår, något som kan bli problematiskt för regeringen Kristersson inför kommande val.

Den svenska ekonomin har präglats av stagnation under de senaste åren med hög arbetslöshet och sjunkande reallöner. Utvecklingen har ytterligare försvårats av de internationella spänningar som uppstått, inte minst genom USA:s president Donald Trumps olika utspel samt den militära konflikten mot Iran. Dessa händelser har orsakat betydande störningar i världsekonomin och försenat den ekonomiska återhämtning många hoppats på.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har vid upprepade tillfällen tvingats justera ner sina tillväxtprognoser för Sverige. För att stimulera ekonomin har regeringen genomfört flera skattelättnader, senast genom aviserade sänkningar av bränsleskatten och matmomsen som träder i kraft den 1 april.

Trots dessa åtgärder visar DN/Ipsos senaste undersökning att förtroendet för ekonomin fortsätter att sjunka bland väljarna. Nästan hälften av de tillfrågade, 46 procent, tror att Sveriges ekonomi kommer att försämras under det kommande året. Endast 21 procent tror på en förbättring. Detta är en markant förändring jämfört med mätningen för sex månader sedan, då optimister och pessimister var ungefär lika många.

”Det är en väldigt kraftig omsvängning. Det kan bli besvärligt för regeringen att hantera eftersom möjligheterna att vidta åtgärder är begränsade,” säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos. Han tillägger att ekonomiska bedömningar vanligtvis påverkar hur väljare röstar, och att det negativa ekonomiska klimatet riskerar att försämra regeringens ställning i opinionen.

Även när det gäller den personliga ekonomin har pessimismen ökat. För första gången på två år är det nu fler som tror att deras privatekonomi kommer att försämras än de som tror på en förbättring. Detta är en betydande förändring i folkopinionen.

Källebring pekar på att den ekonomiska oron har en tydlig koppling till den internationella utvecklingen: ”Hur folk bedömer ekonomin är ett resultat av Trumps handlingar. Det har blivit tydligt vad det amerikanska presidentskapet betyder för tillståndet i världen och den globala ekonomin och att det slår mot den egna plånboken.”

De främsta orosmomenten bland svenskarna är stigande drivmedelspriser, ökad inflation och högre elpriser. Undersökningen visar också att kvinnor tenderar att vara något mer oroade än män. Bland partiernas sympatisörer är det framför allt Socialdemokraternas och Centerpartiets väljare som uttrycker störst oro över den ekonomiska utvecklingen.

Eftersom mätningarna görs med ett halvårs mellanrum är det svårt att identifiera enskilda händelser som orsak till den ökade pessimismen. USA:s och Israels militära aktioner mot Iran har resulterat i kraftigt höjda bränsle- och energipriser, vilket direkt påverkar hushållens köpkraft. Under mätperioden har det också förekommit internationella spänningar kring USA:s försök att ta kontroll över Grönland från Danmark, med efterföljande hot om nya handelstullar.

”Mycket av det vi ser är konsekvensen av utspel, nya ställningstaganden, hot och väpnade aktioner från Trumps sida. Mycket av det som påverkar ekonomin bestäms av vad som händer internationellt och är därför svårt att parera för en enskild regering,” förklarar Nicklas Källebring.

DN/Ipsos undersökning genomfördes mellan 10 och 22 mars och omfattade 1 513 röstberättigade väljare. Av dessa svarade 904 via digitala enkäter, 81 via sms-länk och 528 genom digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.