Dömd för inblandning i mord på C Gambino frias

Svenska rättsväsendet omvärderar straff i C Gambino-mordet

En av tre män som tidigare dömts för medhjälp till mordet på artisten C Gambino har nu friats av hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten bedömer att bevisen inte räcker för att fastställa att 21-åringen från Halland befann sig i den aktuella brottsbilen vid tidpunkten för dådet.

C Gambino, vars egentliga namn var Karar Ramadan, sköts ihjäl i ett parkeringsgarage den 4 juni förra året. Artisten träffades av flera skott från en förbipasserande bil. Händelsen skakade såväl musikvärlden som lokalsamhället i Göteborg.

I sin bedömning skriver hovrätten att 21-åringen visserligen haft kontakt med en av de andra dömda och att mycket talar för att han kan ha varit delaktig i mordet. Dock kan domstolen inte med säkerhet fastställa hans närvaro vid brottsplatsen, då det inte går att utesluta att han befann sig någon annanstans i Göteborg. Mobiltelefonen var avstängd under den kritiska tidsperioden, vilket försvårar bevisföringen ytterligare.

För de två andra männen som tidigare dömts i tingsrätten kvarstår eller skärps straffen. En 22-åring, som enligt tidigare dom både planerat dådet och befunnit sig i brottsbilen när skotten avlossades, får sitt livstidsstraff fastställt av hovrätten. För den tredje inblandade, en 20-åring som bland annat anskaffat brottsbilen, skärps straffet från 15 år och sex månader till 16 års fängelse.

Mordet på C Gambino tros ha kopplingar till den pågående gängkonflikten i Biskopsgården, ett område i Göteborg som under flera år präglats av våldsamheter mellan rivaliserande kriminella nätverk. Utredningen har dock inte kunnat fastställa något tydligt motiv bakom dödsskjutningen. Åklagaren har tidigare framhållit att det inte finns några indikationer på att artisten själv var involverad i kriminell verksamhet.

Enligt tidigare rapportering i Dagens Nyheter verkar C Gambino ha varit helt omedveten om att det fanns någon hotbild mot honom. Detta faktum gör tragedin än mer upprörande och understryker problematiken med gängvåld som drabbar oskyldiga personer.

Dödsskjutningen av C Gambino är en del av ett mönster av skjutvapenvåld som drabbat svenska storstäder under de senaste åren. Särskilt Göteborg har upplevt återkommande våldsvågor kopplade till konflikter mellan kriminella grupperingar, där unga män rekryteras in i gängmiljöer och våldet tenderar att eskalera.

Fallet illustrerar också utmaningarna för rättsväsendet när det gäller att utreda och lagföra dessa typer av brott. Den tekniska bevisningen, vittnesuppgifter och spårning av telefoner spelar avgörande roller i bedömningen, men som i detta fall kan bevisläget ibland vara svårtolkat.

C Gambino var en uppåtgående artist inom den svenska musikscenen och hans död väckte stor sorg bland fans och branschkollegor. Hans bortgång markerar ännu ett tragiskt exempel på hur gängkonflikter kan drabba personer utanför den kriminella miljön och påverka samhället i stort.

Hovrättens omvärdering av straffet för en av de inblandade visar på betydelsen av rättssäkerhet och beviskrav i det svenska rättssystemet, där principen ”hellre fria än fälla” är central när tvivel kvarstår kring en persons faktiska delaktighet i ett brott.