Domstolsanställd skulle på gängmans begravning – åtalas för dataintrång

I september greps en domstolshandläggare vid Malmö tingsrätt misstänkt för att ha gjort olagliga slagningar i domstolens datasystem. Kvinnan, som hade kopplingar till personer inom Malmös gängmiljö, hade enligt utredningen tagit del av sekretessbelagd information i tre olika brottmål relaterade till allvarlig och organiserad brottslighet.

Händelsen uppdagades efter att kvinnan i augusti begärt ledighet för att närvara vid begravningen av en man som sköts till döds på Rosengård i Malmö. Mannen, som var välkänd inom stadens gängmiljö, mördades i augusti 2024. En 18-åring greps kort därefter och har senare dömts för mordet.

Kvinnan uppgav för sin chef att hon var nära vän med familjemedlemmar till den avlidne, vilket väckte misstankar hos arbetsgivaren. Vid en rutinkontroll upptäcktes att hon hade gjort slagningar i domstolens system som inte kunde kopplas till hennes arbetsuppgifter.

En utredning inleddes omgående, och i slutet av september följde civilklädda poliser efter kvinnan när hon lämnade arbetsplatsen. När hon kommit utom synhåll från tingsrätten, genomfördes gripandet.

”Kvinnan blev då mycket upprörd och började skrika och spjärna emot,” rapporterade en av poliserna som deltog i insatsen.

Vid husrannsakan i kvinnans hem hittades bilder på domstolshandlingar i hennes mobiltelefon. Trots detta har utredningen inte kunnat visa att kvinnan har delat den känsliga informationen med utomstående parter, vilket skulle ha kunnat förvärra situationen ytterligare.

Händelsen belyser ett växande problem inom rättsväsendet, där infiltration och informationsläckage från myndigheter blivit en allt större säkerhetsrisk i kampen mot organiserad brottslighet. Under de senaste åren har flera fall av misstänkta kopplingar mellan myndighetspersoner och kriminella nätverk uppdagats i Sverige, vilket har lett till skärpta säkerhetsrutiner och bakgrundskontroller vid anställningar inom rättsväsendet.

I förhör har kvinnan medgivit att hon gått in i ärendena men nekar till brott. Hon har hävdat att hon visserligen skrev under information om säkerhetsreglerna när hon anställdes, men att hon inte läste igenom dokumentet på grund av dess omfattning.

”Det var mycket text,” förklarade hon under förhören.

Som en direkt följd av händelsen anmäldes kvinnan till Personalansvarsnämnden (PAN), som beslutade att hon skulle avskedas från sin tjänst vid Malmö tingsrätt.

Dataintrång inom myndigheter betraktas som särskilt allvarligt eftersom det kan äventyra både pågående utredningar och människors säkerhet. I fall som klassificeras som grova kan straffet vara fängelse mellan sex månader och sex år.

Incidenten har väckt frågor om säkerhetsrutiner och åtkomstbegränsningar inom domstolsväsendet. Experter inom rättssäkerhet har länge varnat för att kriminella nätverk aktivt försöker placera personer inom rättsväsendet för att få tillgång till känslig information.

Malmö har under flera år brottats med gängrelaterad brottslighet, och mordet på Rosengård i augusti var ett av flera våldsamma uppgörelser inom stadens kriminella miljöer. Polisen och andra rättsvårdande myndigheter arbetar intensivt med att bryta de kriminella strukturerna, men infiltration av myndigheterna utgör ett allvarligt hot mot detta arbete.

Åtalet mot kvinnan förväntas väckas inom kort, och rättegången kommer att följas med stort intresse, inte minst som ett exempel på hur rättsväsendet hanterar misstänkta säkerhetsöverträdelser inom de egna leden.