Dousa och Forssell KU-anmäls efter Somalia-avtal

Miljöpartiet anmäler ministrar till KU efter Somaliaavtal

Det uppmärksammade biståndsavtalet med Somalia har nu lett till att Miljöpartiet anmäler både nuvarande biståndsminister Benjamin Dousa (M) och hans företrädare Johan Forssell (M) till Konstitutionsutskottet. Bakgrunden är uppgifter som avslöjades av Ekot förra veckan om att regeringen i december 2023 omdirigerade 100 miljoner kronor i bistånd till projekt med koppling till Somalias premiärminister.

Enligt avslöjandet ska detta ha varit ett krav från den somaliska sidan för att gå med på att ta emot tvångsutvisade somalier från Sverige. Denna koppling mellan bistånd och migrationspolitik är kärnan i den anmälan som Miljöpartiet nu lämnat in.

”Med anledning av de allvarliga uppgifter som framkommit finner vi det nödvändigt att KU granskar båda dessa ministrars agerande i samband med avtalet med Somalia och de biståndsmedel som betalats,” skriver Janine Alm Ericsson, biståndspolitisk talesperson hos Miljöpartiet, i anmälan.

Utbetalningarna har skett i två omgångar. Den första delen på 40 miljoner kronor betalades ut 2024 under Johan Forssells tid som biståndsminister, medan den andra delen på 60 miljoner kronor betalades ut i somras via FN:s utvecklingsprogram UNDP när Benjamin Dousa hade tillträtt som biståndsminister.

Miljöpartiet vill att Konstitutionsutskottet särskilt ska granska huruvida det fanns någon formell grund för den första utbetalningen på 40 miljoner kronor, eller om det kan ha handlat om otillåtet ministerstyre. För den andra utbetalningen vill partiet att KU ska undersöka om biståndsminister Dousa gjort sig skyldig till vilseledande information.

– Det finns skäl att tro att det skett otillbörlig styrning av myndighet och getts vilseledande information, säger Alm Ericsson.

Hon beskriver överenskommelsen med Somalia som en skandal och menar att regeringen använt biståndspengar för att uppnå migrationspolitiska mål på ett tvivelaktigt sätt.

– Svenskt bistånd ska gå till att hjälpa människor i fattigdom och förtryck. Det har vi varit väldigt tydliga med hela tiden. Det är också ett mål som den här regeringen säger att de har. Men gång på gång ser vi att det händer något annat. Och att det är andra mål som uppenbarligen är viktigare, säger hon.

Händelsen väcker frågor om den generella inriktningen på Sveriges biståndspolitik och hur regeringen hanterar relationen mellan bistånd och andra politiska mål. Kritiker menar att kopplingen mellan bistånd och migrationspolitik riskerar att urholka biståndsverksamhetens grundläggande principer om att hjälpa utsatta människor, medan förespråkare framhåller vikten av att ställa krav på mottagarländer.

Biståndsminister Benjamin Dousa har i en kommentar till Dagens Nyheter försvarat regeringens agerande och hävdar att den nya biståndspolitiken har fått igång återvändandet till Somalia. Han betonar att en viktig del av politiken är att ställa krav på mottagarländerna.

”Jag kommer gärna till både utrikesutskottet och konstitutionsutskottet. Vi har ingenting att dölja,” skriver Dousa i sin kommentar.

Avslöjandet om Somaliaavtalet kommer i en tid då regeringen enligt uppgift även överväger liknande upplägg med andra länder. Enligt tidigare rapportering kan Syrien bli nästa land där biståndet kopplas till återtagande av medborgare.

Konstitutionsutskottet kommer nu att behöva ta ställning till Miljöpartiets anmälan och besluta om en granskning ska inledas. Utskottets uppgift är att kontrollera att regeringen följer konstitutionella regler och principer i sitt arbete.