Dubbla straff för gängkriminella i sommar

I Sverige planerar regeringen en omfattande reform av straffsystemet, där gängkriminalitet står i fokus för de hårdaste åtgärderna. Enligt ett nytt lagförslag som presenterades för riksdagen kommer brott som begås i gängmiljö att kunna medföra dubbelt så långa straff från och med den 1 augusti i år.

De nya reglerna innebär konkreta förändringar för hur domstolarna ska hantera gängrelaterad brottslighet. Exempelvis riskerar en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen att få åtta års fängelse, jämfört med dagens fyra år. Förslaget innehåller dock en viss flexibilitet – en gängledare kan få mer än dubbelt så högt straff, medan unga personer som utnyttjas av gängen kan få mindre strafförhöjning.

Straffskärpningarna för gängbrottslighet är bara en del av ett större reformpaket som regeringen beskriver som den mest omfattande straffreformen sedan brottsbalkens införande på 1960-talet. Paketet inkluderar även skärpningar av straffskalorna för omkring 50 olika brottstyper, med särskilt fokus på vålds- och sexualbrott. En betydande förändring är att upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse.

Det bör noteras att förslaget har mött betydande kritik från lagrådet, som ansåg att det var ett ”hastverk” och rekommenderade att det skulle avstyrkas i sin helhet. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har dock avfärdat kritiken och försäkrat att lagförslaget håller hög kvalitet trots den snabba handläggningen.

Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, föreslår även andra omfattande förändringar i straffsystemet. En central del handlar om att avskaffa den så kallade mängdrabatten, som idag innebär att man får en straffrabatt när man döms för flera brott samtidigt. Istället ska straffvärdet för varje brott som huvudregel läggas ihop, även om brottslighetens sammantagna allvar också ska vägas in vid bedömningen.

En annan väsentlig förändring rör domstolarnas grundprinciper vid straffutmätning. I dagsläget är utgångspunkten att fängelsestraff endast ska dömas ut som en sista utväg, men denna princip ska nu överges. Påföljden villkorlig dom ska tas bort ur systemet och ersättas med villkorligt fängelse, vilket enligt regeringen ska vara en strängare påföljd.

Reformen innebär också att domstolarna ska ta mindre hänsyn till personliga omständigheter hos den tilltalade när straffet bestäms. Faktorer som hög ålder, dålig hälsa eller arbetslöshet, som idag kan påverka straffmätningen, ska få mindre betydelse i framtiden.

Dessa förslag har presenterats i en lagrådsremiss, och regeringens målsättning är att riksdagen ska rösta igenom dem under sommaren. Till skillnad från förslaget om dubbla straff för gängkriminella, som har ett fastställt ikraftträdandedatum, har regeringen inte satt något datum för när dessa övriga förändringar ska träda i kraft. Den främsta anledningen till detta är att Kriminalvården behöver tid att bygga ut sina anläggningar för att hantera den förväntade ökningen av antalet fängelsedömda.

Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, hade ursprungligen föreslagit ett ikraftträdande först 2028, men regeringen har valt att inte specificera något exakt datum i nuläget, utan avvaktar Kriminalvårdens kapacitetsutbyggnad.

Sammantaget representerar dessa förslag en betydande kursändring i svensk kriminalpolitik, med ett tydligt fokus på strängare straff och ett särskilt hårt grepp om gängkriminaliteten, som under senare år har blivit ett allt mer framträdande samhällsproblem i Sverige.