Antalet olösta skjutvapenmord i Sverige fortsätter öka trots förbättrade utredningsmetoder

Sverige brottas med en alarmerande utveckling där antalet ouppklarade skjutvapenmord har ökat markant under det senaste decenniet. Vid slutet av 2025 hade polisen 459 öppna mordutredningar relaterade till skjutvapen, enligt nyligen publicerad statistik från polismyndigheten.

Stockholmsregionen toppar listan över flest ouppklarade fall, följt av region Syd som omfattar Skåne och Blekinge. Denna utveckling bekräftar den geografiska koncentrationen av gängvåldet i Sveriges större städer.

”Det är en sammanställning över en otroligt problematisk utveckling,” kommenterar Jarl Holmström, biträdande regionpolischef i polisregion Syd, när han reflekterar över siffrorna.

Den dramatiska ökningen av olösta skjutvapenmord började efter 2013. Då fanns endast 95 öppna ärenden. Denna nästan femfaldiga ökning på tolv år speglar den våldsspiral som drabbat landet och de utmaningar rättsväsendet stått inför.

Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm, erkänner att polisen initialt saknade kapacitet att hantera den explosionsartade utvecklingen av skjutvapenvåldet.

”Stockholm hade en uppklarning på ungefär 20 procent, så det blir många ärenden under en period som är öppna,” förklarar Bergkvist.

Han poängterar dock att statistiken över öppna utredningar kan ge en ofullständig bild. Många fall har lett till deldomar, såsom medhjälp till mord eller grova vapenbrott. I vissa ärenden finns redan morddomar, men utredningar fortsätter för att identifiera anstiftare eller andra medgärningsmän.

En viktig faktor i sammanhanget är att mord inte preskriberas i Sverige, vilket innebär att polisen kan fortsätta arbeta med fallen även långt efter att brotten begåtts. Speciella ”kalla fall-grupper” arbetar systematiskt med olösta mordfall.

”Vi ligger hela tiden och skannar av. Det kan vara så att någon avlider som vi tror har haft en viktig funktion i en brottskonstellation, då kan det plötsligt innebära att någon är beredd att prata,” säger Holmström.

Den kraftiga ökningen av skjutvapenvåld drabbade först region Syd och Väst, vilket ledde till att nya utredningsmetoder utvecklades just där. I region Syd etablerades ett regionalt driftcenter som fungerar som en sammanhållande länk mellan olika kompetensområden. Detta har förbättrat informationsdelning och möjliggjort snabbare och effektivare insatser.

”Vi blev bättre på att både agera i realtid men också på att förhindra brott som var på väg att ske,” berättar Holmström.

Trots den oroväckande statistiken finns ljusglimtar. Sedan 2023 har ökningen av olösta fall börjat avstanna, framförallt i Stockholmsregionen. En avgörande faktor har varit implementeringen av metoden med ”obruten reaktionskedja” som nu används i hela landet.

”Ungefär samtidigt gick vi till närmare 70 procents uppklarning,” säger Bergkvist.

Denna positiva utveckling återspeglas även i polisens förebyggande arbete, där man nu lyckas stoppa fler våldsdåd innan de inträffar. Det tyder på att de nya metoderna och det intensifierade arbetet börjar ge resultat, trots det fortsatt höga antalet ouppklarade fall.

Utmaningen för svensk polis förblir dock omfattande. De 459 ouppklarade skjutvapenmorden representerar inte bara statistik utan verkliga tragedier med efterlevande som väntar på rättvisa. Samtidigt innebär varje olöst fall potentiellt att gärningspersoner är fria att begå nya brott.

Polisens arbete med att lösa dessa fall fortsätter oförtrutet, med förhoppningen att tekniska framsteg och förändrade lojaliteter inom kriminella nätverk ska leda till genombrott i utredningarna.