Efter kritiken – åldersgränser för screening ses över

I Sverige erbjuds screening för tarmcancer först från 60 års ålder, vilket skiljer sig markant från många andra europeiska länder där screening påbörjas tidigare. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en ny översyn av det nationella screeningprogrammet, ett beslut som välkomnas av många.

För Lotta Hammar, som själv drabbats av tarmcancer, är beskedet efterlängtat. ”Jag blir väldigt glad över att höra att man äntligen tar detta på allvar”, säger hon.

Tarmcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige med cirka 6 700 nya fall årligen. Det är också den tredje dödligaste cancerformen i landet. Trots detta har Sverige länge haft en högre åldersgräns för screening jämfört med många andra länder i Europa, där screening ofta erbjuds från 50 års ålder eller tidigare.

Det nuvarande svenska programmet för tarmcancerscreening infördes gradvis från 2019 och omfattar personer i åldrarna 60-74 år. Screeningen genomförs med ett avföringsprov vartannat år som kan upptäcka blod i avföringen, vilket kan vara ett tidigt tecken på cancer.

Enligt experter kan tidig upptäckt av tarmcancer dramatiskt förbättra överlevnadschanserna. Vid upptäckt i tidigt stadium är femårsöverlevnaden över 90 procent, medan den sjunker till under 15 procent för cancer som upptäcks i sent skede.

”Det handlar om att rädda liv. Varje år vi väntar med att sänka åldersgränsen betyder att människor dör i onödan”, säger Ulf Nilsson, överläkare och specialist i kolorektal kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Socialstyrelsens nya översyn förväntas granska både effekten av att sänka åldersgränsen för screening och vilka metoder som är mest kostnadseffektiva. Koloskopi, som är en direktundersökning av tjocktarmen, används i vissa länder som screeningmetod och har visat sig effektiv för att upptäcka både cancer och förstadier till cancer.

Patientföreningar har länge argumenterat för en sänkning av åldersgränsen. Tarmcancerförbundet påpekar att incidensen av tarmcancer bland yngre vuxna har ökat under de senaste decennierna, vilket gör frågan än mer angelägen.

”Vi ser en oroande trend där allt fler under 60 år drabbas. Det är svårt att motivera varför vi ska ha en högre åldersgräns än länder som Finland, Danmark och Tyskland”, säger Emma Larsson, ordförande för Tarmcancerförbundet.

Sjukvårdsregionala cancercentrum (RCC) har tidigare påpekat att det finns regionala skillnader i implementeringen av det befintliga screeningprogrammet. Vissa regioner har haft svårigheter att möta behovet av uppföljande koloskopier efter positiva avföringsprover, vilket lett till långa väntetider.

Socialstyrelsens utredning kommer även att behöva ta hänsyn till dessa kapacitetsutmaningar vid eventuella rekommendationer om en utvidgning av programmet.

Kostnaden för en utökad screening måste också vägas mot de potentiella hälsovinsterna. Tidigare beräkningar från Socialstyrelsen har visat att tarmcancerscreening är kostnadseffektiv även om den skulle börja vid lägre ålder, men implementeringen kräver betydande resurser initialt.

Hälsominister Jakob Forssmed kommenterar regeringens beslut: ”Vi ser allvarligt på att Sverige ligger efter många jämförbara länder när det gäller tidig upptäckt av tarmcancer. Denna översyn är ett viktigt steg för att säkerställa att vårt screeningprogram är baserat på aktuell forskning och följer internationell bästa praxis.”

Socialstyrelsens översyn förväntas vara klar inom ett år. Därefter kommer myndigheten att presentera rekommendationer som kan leda till förändringar i det nationella screeningprogrammet.

För Lotta Hammar och många andra som drabbats av tarmcancer i relativt ung ålder handlar det om att förhindra att andra behöver genomgå samma svåra resa. ”Om jag hade fångats upp i ett screeningprogram tidigare hade min cancer kanske upptäckts innan den hann sprida sig. Det är den chansen jag önskar att alla får”, avslutar hon.