Expert om bebisutvisning: Kan bryta mot barnkonvention

Den nya lagstiftningen om spårbyte skapar svåra konsekvenser för åtta månaders bebis och hans familj

Ett åtta månader gammalt pojkbarn har fått ett beslut om utvisning till Iran, trots att resten av hans familj har uppehållstillstånd i Sverige. Fallet, som först uppmärksammades av Sveriges Radio, har väckt starka reaktioner och öppnat för en diskussion om hur migrationslagar tolkas när det gäller små barn.

Pojkens mamma fick arbetstillstånd via spårbyte 2022, vilket gjorde att resten av familjen kunde få uppehållstillstånd som anhöriga. Men möjligheten till spårbyte avskaffades i april 2025 utan övergångsbestämmelser. Eftersom pojken föddes efter denna lagändring kan han inte få uppehållstillstånd på samma grund som sina familjemedlemmar, enligt Migrationsverkets beslut som TT har tagit del av.

Migrationsverket har även bedömt att pojken inte kan få stanna i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. I beslutet skriver myndigheten: ”Ett beslut om utvisning skulle utgöra ett ingrepp i hans rättigheter. Det finns dock inget som tyder på att pojkens rätt bör väga tyngre än statens intresse av att upprätthålla en reglerad invandring.”

I beslutet betonar Migrationsverket att pojkens föräldrar har tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och att de har möjlighet att återvända till Iran tillsammans med barnet.

Familjens juridiska ombud Shila Monjezi anser att fallet visar på behovet av en djupare tolkning av hur bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter bör tillämpas när det gäller små barn.

”Familjens mål är att det ska tas hänsyn till det i framtida fall. Det handlar inte bara om honom,” säger hon till TT.

Flera juridiska experter har kommenterat det ovanliga fallet. Rebecca Thorburn Stern, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, förklarar att det i grunden inte finns något hinder mot att utvisa ett barn, men påpekar samtidigt: ”Ett barn får dock inte utvisas ensamt utan att det finns ett ordnat mottagande, vilket i praktiken kan bli svårt när det gäller ett så ungt barn.”

Thornburn Stern menar att pojken borde kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Hon anser att både Barnkonventionen och Europakonventionen, som behandlar rätten till familjeliv, skulle kunna beaktas i detta fall.

Amanda Johansson Köves, doktor i offentlig rätt och lektor vid Stockholms universitet, är starkt kritisk till beslutet: ”Att utvisa en åttamånaders bebis är inget annat än helt orimligt och ingenting som bör förekomma.”

Louise Dane, jurist på Asylbyrån, pekar på brister i lagstiftningsprocessen: ”Det gjordes inga justeringar av lagen för att kunna hantera konsekvenser som uppstod när man tog bort bestämmelsen.” Hon framhåller också att barnets bästa bör stå i centrum: ”Man kanske skulle kunna ta i beaktande att det rör sig om en åtta månaders bebis.”

Dane påpekar att det finns en risk för att utvisningsbeslutet strider mot barnkonventionen eftersom ett barn räknas som en självständig rättighetsbärare. Det innebär att bedömningen ska utgå från barnets tillgång till sina rättigheter i Sverige jämfört med i Iran.

Familjen har överklagat utvisningsbeslutet till Migrationsdomstolen och ärendet är därmed inte avslutat. Dane noterar att alla utvisningar till Iran för närvarande är pausade på grund av säkerhetsläget i landet. ”Det finns möjlighet att besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet men det är ovanligt med tvångsutvisningar till Iran,” förklarar hon.

Enligt Shila Monjezi löper mammans arbetstillstånd ut i oktober. Vid den tidpunkten planerar familjen att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Fallet belyser de komplexa konsekvenserna av förändringar i migrationslagstiftningen och hur de kan påverka enskilda individer, särskilt sårbara personer som små barn.