Fakta i frågan: Håller Sverige på att knäcka gängen?

Sverige ser kraftig minskning i gängvåldet – men nya utmaningar växer fram

Vi är på väg att besegra den organiserade brottsligheten. Så uttryckte sig statsminister Ulf Kristersson (M) under en partiledardebatt i riksdagen i januari. Och visst, siffrorna ger skäl för en viss optimism. Sedan regeringsskiftet 2022 har antalet skjutningar i Sverige minskat kraftigt.

Men bilden är inte entydig. Det finns tecken som manar till försiktighet när man granskar Sveriges kamp mot gängen från olika perspektiv.

Sedan 2022 har antalet skjutningar i Sverige mer än halverats – från 391 bekräftade fall till 158 under 2025. Denna statistik omfattar allt skjutvapenvåld, både händelser kopplade till den grova kriminella miljön och skjutningar i andra sammanhang.

Den nedåtgående trenden är tydlig, både för antalet skjutningar och för antalet skadade. Dödstalen följer däremot inte samma mönster. Här spelar dock en enskild händelse stor roll: masskjutningen på Campus Risbergska i februari 2025 där tio personer miste livet. Utan händelsen i Örebro hade antalet dödsskjutningar varit på den lägsta nivån sedan 2017.

Minskningen är märkbar i hela landet – i Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom i större städer och övriga kommuner. Särskilt anmärkningsvärd är utvecklingen i Malmö. För åtta år sedan låg staden på alarmerande nivåer – med mer än dubbelt så många skjutningar som i Stockholm och Göteborg. I dag har antalet minskat med över 70 procent jämfört med 2018.

Även Göteborg utmärker sig. Under sju av förra årets tolv månader registrerades inte en enda skjutning i Göteborgsområdet.

Vad nedgången beror på är svårt att fastställa med säkerhet. En möjlig förklaring är att konflikterna mellan kriminella gäng har lugnat sig – antingen därför att centrala aktörer gripits eller därför att maktbalansen stabiliserats. En annan är att polisens arbete blivit mer effektivt.

Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att gängrelaterat våld ofta rör sig i vågor, där perioder av relativt lugn kan följas av nya upptrappningar. En enskild händelse – som ett mord, en uppgörelse eller en maktförskjutning – kan snabbt förändra läget.

Både den nuvarande och den tidigare regeringen har genomfört omfattande reformer för att pressa tillbaka gängvåldet: straffskärpningar, utökade tvångsmedel, visitationszoner, anonyma vittnen med mera. Att så många förändringar genomförts under relativt kort tid gör det svårt att isolera effekten av enskilda åtgärder.

Nedgången måste dock sättas i proportion. År 2025 inträffade fortfarande 158 skjutningar – i genomsnitt tre i veckan. Det är alltjämt ett allvarligt samhällsproblem, med stora konsekvenser för brottsoffer, anhöriga och allmän trygghet.

Den nationella statistiken över skjutningar sträcker sig endast tillbaka till 2017, vilket begränsar möjligheten att sätta dagens nivåer i ett längre historiskt perspektiv. I Stockholms län finns dock jämförbara data från 2005. Den visar att skjutvapenvåldet i huvudstadsregionen nu ligger på den lägsta nivån på 20 år, med undantag för en tillfällig nedgång 2013.

Granskningen visar också att polisens förmåga att klara upp skjutningar har förbättrats. Under åren 2018–2022 klarades 30–45 procent av dödsskjutningarna upp. För 2023 och 2024 har andelen ökat till 59 respektive 70 procent.

Utvecklingen syns även i fråga om gripanden utomlands. Under det senaste året har flera av de mest eftersökta gängledarna gripits utanför Sverige. I juli 2025 greps Ismail ”Jordgubben” Abdo i Turkiet. Han anses vara en av de mest tongivande personerna i den våldsvåg som drabbat Sverige. Abdo kommer däremot inte att utlämnas eftersom han är turkisk medborgare.

Positiv förändring märks också i andra brottskategorier. Gängens verksamhet begränsas inte till skjutvapenvåld. Vapenbrott, narkotikabrott och bedrägerier är centrala delar av den organiserade brottslighetens ekonomi. När det gäller grova narkotikabrott lagförs fler personer än någonsin tidigare, vilket skulle kunna tyda på att rättsväsendet arbetar mer effektivt för att förstöra gängens inkomstkällor. Antalet fängelsedomar för grova narkotikabrott har ökat med cirka 300 procent sedan 2015.

Straffen har dessutom blivit längre. Sammantaget innebär det att fler centrala aktörer hålls frihetsberövade under längre tid. Samtidigt är det en öppen fråga om detta i grunden försvagar gängen, eller om tomrummen fylls av nya aktörer.

Trots att siffrorna pekar åt rätt håll på flera punkter finns oroande tecken. De som misstänks för skjutningar blir allt yngre. Andelen misstänkta under 18 år har mer än tredubblats sedan 2019. Ökningen fortsatte även förra året.

En möjlig förklaring är de skärpta straffen och den hårdare lagstiftningen mot gängbrottslighet. När äldre aktörer låses in under längre tid kan det skapa utrymme för gängen att i större utsträckning använda minderåriga, som riskerar lindrigare påföljder.

Parallellt med att antalet skjutningar minskat har antalet sprängningar ökat kraftigt. Numera inträffar fler sprängningar än skjutningar i Sverige. År 2025 inträffade 189 sprängningar och 158 skjutningar.

De flesta sprängningar leder inte till dödsfall eller personskador. Men de får ändå stora konsekvenser. Sprängningar orsakar omfattande materiella skador, skapar rädsla i bostadsområden och drabbar inte sällan helt oskyldiga boende. Genomslaget i lokalsamhället kan i många fall vara större än vid enskilda skjutningar.

Gängen utnyttjar dessutom hänsynslöst barn och unga för att utföra dessa livsfarliga spräng- och branddåd. Det tyder på att syftet ofta inte primärt är att döda, utan att hota, markera och utöva kontroll.

Så håller Sverige på att knäcka gängen? Skjutningarna har minskat kraftigt. Allt fler gängtoppar grips utomlands. Polis och åklagare har blivit betydligt bättre på att klara upp dödsskjutningar. Det är utan tvekan stora framgångar för rättsväsendet. Det saknas dock tillförlitliga mått på gängens ekonomi och på den del av brottsligheten som inte tar sig uttryck i öppet våld.

Samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt och de misstänkta blir allt yngre. När sprängdåden dessutom nu är fler än skjutningarna blir slutsatsen svår att undvika: Sverige har pressat tillbaka delar av gängvåldet – men gängen är långt ifrån knäckta.