Skolverkets chef avgår efter turbulent period med digitala prov

Det ekar tomt i Skolverkets lokaler i Solna denna fredagsförmiddag. Dagen innan har generaldirektör Joakim Malmström meddelat personalen att han kommer att lämna sin post. Trots att myndigheten har närmare tusen anställda syns inte en enda person i de öde korridorerna under vårt besök.

”Jag tror att de känner en viss nyvunnen frihet att jobba hemifrån nu när de vet att jag ändå ska sluta,” säger Malmström när han visar oss in i ett övergivet mötesrum.

Det senaste året har varit minst sagt turbulent för Skolverket och dess chef. Satsningen på de digitala nationella proven havererade två gånger innan projektet slutligen stoppades. För Malmström blev det en extremt påfrestande period.

”Att leda digitaliseringen av de nationella proven är den i särklass mest komplexa och tuffaste utmaningen jag har haft under mitt yrkesliv. Både när det gäller att försöka förstå systemet i sig och allt som har gjorts bakåt i tiden,” förklarar han.

Reaktionerna efter det första haveriet i mars förra året var hårda. Lärare och andra aktörer inom skolväsendet uttryckte stark frustration över misslyckandet. Malmström försökte hantera situationen genom att personligen möta de berörda.

”Jag vill inte ta på mig någon offerkofta,” betonar han. Men arbetspressen var enorm. I början av april drabbades han av en massiv magblödning när flera blodkärl brast. ”Det höll på att gå riktigt illa,” berättar han med ett snett leende.

Kritiken från skolans värld var omfattande. Många frågade sig hur det kunde vara så svårt att genomföra digitaliseringen. Malmström medger att en viktig lärdom är att Skolverket måste samarbeta bättre med andra aktörer i skolväsendet, som SKR och Almega.

”Det var många som sa att vi hade klarat det om vi hade jobbat i närmare samarbete med skolorna. Det tror jag är en viktig insikt, att Skolverket behöver kroka arm med andra aktörer i skolväsendet,” säger han.

Det som gjorde kritiken särskilt svår att hantera var att den kom från engagerade lärare som hade investerat mycket tid och kraft i projektet.

”Många hade lagt ned så oändligt mycket tid och kraft på det här, för att de verkligen ville ha de digitala proven, och så kommer vi inte till skott utan trycker istället på stoppknappen.”

Varför är då digitaliseringen av nationella prov så viktig? Enligt Malmström handlar det om att göra betygssystemet mer rättssäkert och likvärdigt, minska risken för fusk och läckta prov, samt avlasta lärare administrativt. Detta förklarar varför projektet drivits vidare och tillåtits kosta så mycket pengar.

På frågan om det finns en risk att ingen vågar ifrågasätta stora prestigeprojekt svarar han: ”Ja, ju mer tid och pengar som investeras, desto svårare blir det att stanna upp och ifrågasätta vart vi är på väg.”

Efter det sista haveriet i november beslutade regeringen att ge Skolverket i uppdrag att göra ett ”omtag”. Det innebär att myndigheten inte ska överge allt som byggts upp tekniskt, men se med nya ögon på vad som kan räddas och vad som behöver göras om.

Den 8 maj ska Skolverket presentera en handlingsplan för hur arbetet ska fortsätta, baserad på de lärdomar och misslyckanden som har varit. Regeringen kräver också att Skolverket samråder med andra myndigheter som har lyckats med digitaliseringsprojekt, såsom Skatteverket.

Fram till 2030 kan de nationella proven fortfarande genomföras på papper. Men då ska ett nytt betygssystem vara på plats, vilket kräver digitala nationella prov som kommer få en avgörande betydelse för betygssättningen.

”I det nya betygssystemet kommer inte de nationella prov som vi känner dem i dag finnas kvar,” förklarar Malmström.

Kritiska röster, bland annat från Almega, menar att det nuvarande reformarbetet är för omfattande för att vara realistiskt. Själv kommer Malmström att fortsätta följa arbetet med de nationella proven från sin nya position på Vetenskapsrådet – och som förälder till två skolbarn i åldrarna 15 och 18 år.