Tvångsutvisningarna har mer än fördubblats på två år

Svenska myndigheter använder i allt högre grad tvångsåtgärder för att verkställa utvisningar av personer som saknar rätt att stanna i landet. Under 2025 ledsagade kriminalvårdare över 2 300 personer till flygplan eller följde med på resan. Detta innebär mer än en fördubbling jämfört med två år tidigare, enligt statistik från Kriminalvården.

Utöver dessa transportuppdrag hämtades cirka 1 500 personer av gränspolisen, som har befogenhet att frihetsberöva personer och placera dem i förvar inför avresa.

Mattias Johansson, transportsäkerhetschef på Kriminalvården, betonar att myndigheterna eftersträvar att använda så lite tvång som möjligt under dessa utvisningar.

”Vi försöker alltid hitta lösningar med minimal tvångsanvändning. Men om någon vägrar följa med kan vi behöva använda hand- eller fotfängsel. I yttersta fall kan vi behöva bära personer ombord på flygplanet. Det blir sällan en bra början på en transport, så vi försöker undvika det i största möjliga mån,” säger Johansson.

Ansvarsfördelning mellan myndigheterna

När en person inte accepterar att lämna Sverige frivilligt övergår ansvaret för utvisningen från Migrationsverket till polisen. Gränspolisen beordrar sedan i många fall Kriminalvården att verkställa utvisningsbeslutet. Detta sker efter att Migrationsverket redan har fastställt att personen saknar rätt att stanna i Sverige och att det finns praktiska förutsättningar för utvisning.

”Att Kriminalvården genomför själva utvisningen har inget att göra med om personen är dömd för brott eller inte,” förklarar Johansson. Majoriteten av de utvisade har inte begått brott, men har ofta placerats i Migrationsverkets förvar innan resan för att förhindra avvikande.

Allt fler hämtas numera även från de nya så kallade ”återvändarcentren” som infördes hösten 2024, där personer med utvisningsbeslut måste vistas för att få statligt ekonomiskt stöd.

Processen för utvisning

Kriminalvården försöker i första hand ta kontakt med den berörda personen och Migrationsverkets personal i förväg.

”Det sker alltid en individuell bedömning. Om vi bedömer att det finns stor risk för att personen avviker kan vi i undantagsfall komma oannonserat, men det är ovanligt,” säger Johansson.

Normalt ska utvisningar verkställas med reguljära, kommersiella flyglinjer. Detta kan dock stöta på hinder när personer gör motstånd.

”Det händer med jämna mellanrum att en utvisning stoppas på Arlanda. Oftast är det flygkaptenen som avvisar en person som gör motstånd, med hänvisning till flygsäkerheten,” förklarar Johansson.

Chartrade plan som sista utväg

När reguljära flyglinjer inte är ett alternativ kan Kriminalvården chartra privata flygplan, trots att det både är kostsamt för skattebetalarna och integritetskränkande för individen.

”Då stör ingen annan utan då kan vi ta ombord personen även om man skriker och slåss. Man kommer åka hem på ett eller annat sätt. Frågan är bara om det tar ett, två eller i värsta fall fler försök,” säger Johansson.

Statistiken visar en markant ökning av både bevakade och obevakade resor. Vid bevakade resor följer Kriminalvårdens personal med under hela eller delar av transporten, medan de vid obevakade resor endast följer personen till flygplatsen och säkerställer att resan påbörjas.

Bevakade resor har ökat från 331 år 2023 till 898 år 2025, medan obevakade resor ökat från 706 till 1 488 under samma period. Samtidigt har antalet personer som polisen försatt i förvar stigit från 954 år 2023 till cirka 900 år 2025, efter en topp på 1 213 under 2024.

Denna utveckling speglar den hårdare migrationspolitik som Sverige infört under de senaste åren, med ett ökat fokus på att verkställa utvisningsbeslut även när det kräver tvångsåtgärder.