Flera svenska lärosäten har avtal med universitet som kopplas till kinesisk militär

Sex av tio svenska lärosäten har avtal med kinesiska universitet som har nära kopplingar till landets militärmakt. Detta avslöjas i en ny kartläggning från det oberoende forskningsinstitutet The Institute for Security and Development Policy (ISDP).

Medan många av dessa avtal endast är övergripande avsiktsförklaringar eller utbytesavtal utan direkt insyn i specifika forskningsprojekt, finns det tre svenska universitet som sticker ut. Linköpings universitet, Högskolan i Väst och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm har alla samarbetsavtal med kinesiska institutioner som bedöms ha en ”mycket hög riskfaktor”.

”Det handlar främst om samarbeten inom högriskområden som flyg- och rymdteknik, men även inom medicinområdet,” säger Christopher Peterstam från ISDP, som står bakom kartläggningen.

De särskilt känsliga avtalen är kopplade till kinesiska lärosäten som går under benämningen ”The Seven Sons of National Defence” – universitet som aktivt utvecklar vapen och andra tekniska lösningar åt den kinesiska militären och regimen. ”Och där vi vet att det förekommer spionage och otillbörlig påverkan,” tillägger Peterstam.

Stefan Östlund, vicerektor på KTH med ansvar för internationella samarbetsavtal, uttryckte förvåning när han konfronterades med sin namnteckning på ett förnyat avtal från 2024 med Harbin Institute of Technology, ett av dessa högrisklärosäten. ”Jag känner inte igen att jag har skrivit under det här avtalet… Det känns otroligt underligt med tanke på den kunskap vi hade då,” säger han och förklarar att KTH vid den tidpunkten redan hade uppmärksammats på Harbin-universitetets kopplingar till den kinesiska militären.

I ett efterföljande förtydligande försvarar Östlund ändå beslutet att förnya avtalet. Han betonar att det endast handlar om ett utbytesavtal för ”några enstaka” studenter och inte om forskningssamarbeten. Studenterna kommer dessutom från Harbins campus i Shenzhen, som enligt Östlund ligger geografiskt avskilt från campuset i norra Kina där militär forskning bedrivs.

För bara några veckor sedan beslutade KTH:s ledning dock att inte förlänga avtalet med Harbin-universitetet när det löper ut 2027. ”Det här samarbetet är inte så viktigt för oss längre och då känns det onödigt att fortsätta att förnya det,” förklarar Östlund, med hänvisning till den negativa uppmärksamheten kring universitetets kopplingar till den kinesiska regimen.

Sedan 2020 har svenska lärosäten börjat avsluta många samarbeten med kinesiska universitet i takt med att säkerhetsarbetet skärpts. KTH arbetar tillsammans med flera andra universitet för ”ansvarsfull internationalisering”, i samarbete med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint).

”Det intressanta är att universitetens avtal fram tills dess brukade förnyas automatiskt med jämna mellanrum. Men numera granskas varje avtal noggrant innan de förnyas,” säger Peterstam.

Enligt ISDP:s kartläggning, som är en del av en större europeisk undersökning ledd av Central European Institute of Asian Studies (CEIAS), har 25 av 32 granskade svenska lärosäten minst ett pågående avtal med kinesiska partneruniversitet. Totalt identifierades 159 avtal eller avsiktsförklaringar. Av dessa kategoriserades 58,6 procent som indirekta eller direkta samarbeten med enheter som bedöms ha koppling till kinesisk militär.

Peterstam framhåller att svenska universitet ligger i framkant i Europa när det gäller säkerhetsarbetet gentemot Kina, men påpekar samtidigt att institutionerna har olika säkerhetsnivåer.

KTH är ett av de lärosäten som har flest kopplingar till Kina enligt kartläggningen. Stefan Östlund menar dock att detta inte betyder att KTH har lägre säkerhetsstandard – tvärtom hävdar han att de ligger i framkant med en särskild grupp som kontinuerligt granskar internationella samarbeten. ”Vi frågar oss om vi kan bjuda in den här personen? Kan vi köra det här projektet? Kan vi ha den här anställningen? Kan vi ha det här seminariet? Vi tar ställning till över hundra sådana ärenden varje år,” förklarar han.

Östlund betonar avslutningsvis att relationer med Kina fortfarande är viktiga trots utmaningarna: ”Vi är medvetna om vad vi gör. Ibland kan det hända att det blir tokigheter men vi försöker hitta rätt i detta.”

Totalt hamnar Stockholms universitet i topp med 20 pågående avtal med kinesiska lärosäten, följt av Umeå universitet med 15, KTH med 14, Linköpings universitet med 13 och Halmstads universitet med 10 avtal.