Fördubbling av flickor som skadar sig själva

En alarmerande trend visar att självskador ökar bland unga tjejer

Sedan 2015 har antalet flickor i åldrarna 12-15 år som behöver sjukhusvård för självskador fördubblats, visar nya statistik från Socialstyrelsen. Trenden oroar expertis inom psykisk hälsa som ser en markant ökning av ett fenomen som tidigare inte varit lika utbrett.

”Självskador har funnits länge, men den kraftiga ökningen bland unga flickor under senare år är ganska ny och saknar enkla förklaringar,” säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Statistiken omfattar både självmordsförsök och andra avsiktliga försök att skada sig själv. När situationen kräver sjukhusvård rör det sig oftast om förgiftning. Enligt hjälplinjen BRIS har även antalet samtal om självskador som inte kräver sjukhusvård ökat markant sedan pandemin.

Bakom siffrorna döljer sig en komplex verklighet där psykisk ohälsa hos unga står i centrum. Maria Zetterqvist, legitimerad psykolog och psykoterapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin samt docent vid Linköpings universitet, menar att självskadebeteende ofta handlar om att försöka kontrollera svårhanterliga känslor.

”Du kan bli uppfylld av negativa känslor och tankar. Översköljd av sorg och ledsenhet. Skam är också en svår känsla att stå ut med och hantera,” förklarar hon.

I tonåren är det generellt svårare att hantera känslor, och studier visar att cirka 20 procent av alla tonårsflickor ägnar sig åt icke-suicidalt självskadebeteende. Zetterqvist betonar att tonårshjärnan fortfarande är under utveckling.

”Vi har som mest självskadebeteenden under tonåren. Sedan vet vi att det brukar mattas av. De flesta ungdomar behöver hjälp med det här från vuxna som behöver vara bra förebilder, visa tålamod och värme.”

Zetterqvist understryker att det inte handlar om att eliminera jobbiga känslor utan att lära sig hantera dem. Känslor är viktiga signaler, och det är normalt att må dåligt när livet är tufft. Men när beteendet börjar skapa lidande och påverkar skola eller familjeliv är det viktigt att söka hjälp – antingen genom att prata med föräldrar eller via ungdomsmottagningar och skolkuratorer.

Sociala medier har enligt Zetterqvist ökat pressen på unga kvinnor, men för att må bra i tonåren behövs mer än bara begränsad användning av exempelvis TikTok. Hon lyfter fram basala behov som sömn, träning och kost som grundläggande för psykisk hälsa.

”Psykisk hälsa handlar mycket om att man behöver minska sin sårbarhet. För är vi människor i obalans så ökar vår känslomässiga reaktion på jobbiga saker.”

Johanna Sigfridsson, 31 år från Umeå, har egna erfarenheter av självdestruktivt beteende från sin ungdom. Idag är hon engagerad i föreningen Shedo som arbetar för att öka kunskapen om ätstörningar och självskadebeteenden.

”Mörkertalet är stort och kunskapen är för dålig om vad ett självskadebeteende kan vara. Att det även kan vara indirekt i form av risktagande, droger, kriminalitet och sexuellt självskadebeteende,” säger Sigfridsson.

Hon betonar vikten av att förstå att människor som skadar sig själva oftast använder det som en strategi för att hantera svåra känslor. ”Det sämsta vi kan göra är att inte prata om det,” menar hon.

Trots den allvarliga problematiken visar Socialstyrelsen på brister i vården. Forskning visar att självskadebeteende för att minska ångest medför en förhöjd risk för självmord, särskilt direkt efter utskrivning från sjukhus. Ändå får endast 15 procent av patienterna uppföljning av läkare inom den specialiserade psykiatriska öppenvården inom en vecka efter utskrivning.

Socialstyrelsen efterlyser nu förbättringar i vårdens uppföljningsrutiner för denna sårbara patientgrupp, där rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande för återhämtning och välmående.