Forssell förnekade i KU: Finns ingen överenskommelse

I december förra året betalade den svenska regeringen fem miljoner kronor till Somalia i ett försök att påskynda utvisningar av somaliska medborgare från Sverige. Pengarna, som förmedlades via FN:s migrationsorgan IOM, var avsedda att finansiera tre tjänster inom det somaliska regeringskansliet.

Enligt en granskning genomförd av Dagens Nyheter har pengarna dock inte använts som avsett. DN:s källor hävdar att medlen istället har finansierat så kallade ”spöktjänster” – ett system där personer som formellt innehar tjänsterna inte utför något faktiskt arbete. Tre personer med kopplingar till Somalias premiärminister uppges ha tagit del av det svenska bidraget med månadslöner på över 100 000 kronor per person.

Under en utfrågning i riksdagens konstitutionsutskott på torsdagen bemötte migrationsminister Johan Forssell (M) uppgifterna. Han avfärdade bestämt påståendet om att Sverige skulle finansiera spöktjänster.

”Det påståendet är helt grundlöst,” sade Forssell under utfrågningen.

Enligt ministern ska de somaliska tjänstemännen bland annat arbeta med att kontrollera identiteten på brottsdömda somalier som ska utvisas från Sverige. DN:s granskning visar dock att ingen svensk myndighet som arbetar med utvisningar har haft kontakt med dessa påstådda tjänstemän.

Efter utfrågningen vidhöll Forssell sin position. ”Det finns ingenting som belägger att det skulle vara på det sättet. Vi har ju fått väldigt noggranna rapporter från de här tjänsterna,” sade han till journalister.

På frågan om vilka kontroller regeringen själva gjort, utöver att förlita sig på IOM:s uppgifter, svarade Forssell att det sker en löpande uppföljning av tjänsternas innehåll och arbetsuppgifter. Han bekräftade att han känner till vilka som innehar de tre tjänsterna, men hänvisade till IOM för mer detaljerade frågor om rekryteringsprocessen.

”Det är ju IOM som har rekryterat personerna, så frågan får ställas till dem. Jag har stort förtroende för att detta välrenommerade FN-organ har rekryterat på rätt sätt,” förklarade Forssell.

När journalister påpekade att personerna utöver månadslönen på 100 000 kronor från Sverige även får lön från annat håll, hänvisade Forssell återigen till IOM. Han underströk dock att han fått bekräftat från IOM att lönerna ligger inom det lönespann som gäller för denna typ av internationella tjänster.

Under utfrågningen i konstitutionsutskottet betonade Forssell vid flera tillfällen att Sveriges samarbete med Somalia kring migration inte utgör någon formell överenskommelse, trots att biståndsminister Benjamin Dousa i december uttryckte motsatsen i riksdagen.

”En överenskommelse är ju legalt bindande. Hade det varit det, då hade det varit en annan sak, men så är det inte,” förtydligade Forssell efter utfrågningen. På frågan om det motsägelsefulla budskapet från regeringen svarade han: ”Det finns ingen överenskommelse som är legalt bindande.”

Det senaste halvåret har Kriminalvården flera gånger tvingats ställa in chartrade utvisningsflyg till Somalia med kort varsel efter att somaliska myndigheter dragit sig ur. På frågan om Sverige blivit lurade svarade Forssell:

”Den stora skandalen är ju att Sverige under ett antal år betalade ut en miljard kronor i bistånd varje år och verkställde noll personer. Sedan går det alltid lite upp och ner. Så sent som tidigare den här veckan så verkställdes en person som tidigare dömts för brott.”

Fallet belyser de komplexa utmaningar som finns i Sveriges försök att effektivisera återvändandet av personer som saknar rätt att stanna i landet. Samtidigt väcker det frågor om transparens och kontroll över biståndsprojekt i länder med svaga institutionella strukturer som Somalia, ett land som länge varit präglat av politisk instabilitet och korruption.