Fortsatt kyla i hela landet så långt SMHI kan se

Kylan behåller sitt grepp över Sverige

En ihållande köldperiod fortsätter att dominera det svenska vädret. Efter en januari med rikliga snömängder och bitande kyla, särskilt i de norra regionerna, visar prognoserna att de låga temperaturerna kommer att bestå under överskådlig framtid.

”Vi har ju prognoser tio dygn framåt, och det ser ut som att den kalla luften ligger kvar. Det är väl i slutet på nästa vecka som det eventuellt skulle kunna komma upp något lågtryck med tillfälligt lite mildare luft i sydligaste Sverige, med någon enstaka plusgrad eller runt nollan,” förklarar Linnea Rehn Wittskog, meteorolog vid SMHI.

Den långvariga kylan har sin förklaring i ett meteorologiskt fenomen som kallas högtrycksblockering. Rehn Wittskog beskriver situationen: ”Man får ett kallt, stabilt högtryck om vintern som helt enkelt fastnar. Det krävs ganska djupa eller kraftiga lågtryck för att kunna rubba det.”

Under februari månads första vecka har ett ovanligt väderfenomen inträffat. SMHI har registrerat hela fyra nationella isdygn, vilket innebär att samtliga väderstationer i landet har uppmätt temperaturer under noll grader under dygnets alla timmar. Dessa isdygn inföll under söndagen, måndagen, onsdagen och torsdagen.

”Isdygn är inte vanligt. Oftast ligger det ju på någon plusgrad i de sydligaste kuststationerna. Det är faktiskt inte varje år som man har ett nationellt isdygn,” påpekar Rehn Wittskog.

För att sätta fenomenet i perspektiv kan nämnas att det senaste nationella isdygnet före denna köldperiod inträffade så sent som i början av januari 2024, medan år 2025 inte uppvisade något nationellt isdygn över huvud taget.

Den ihållande kylan påverkar inte bara vardagslivet för svenskarna utan har även betydande konsekvenser för energimarknaden. Elförbrukningen ökar markant under sådana perioder, vilket i sin tur kan påverka elpriserna. Svenska kraftnät har tidigare rapporterat att kalla perioder som denna kan öka belastningen på elnätet med upp till 30 procent jämfört med normala vinterdagar.

För jordbruket innebär den långvariga kylan både för- och nackdelar. Å ena sidan hjälper kylan till att hålla skadegörare i schack, men å andra sidan kan långvarig tjäle orsaka förseningar i vårbruket om den består för länge in på säsongen.

Vinterväglag råder nu i princip i hela landet, vilket ställer höga krav på vägunderhåll och snöröjning. Trafikverket har rapporterat om ökade insatser för att hålla vägarna framkomliga, särskilt i de områden som fått stora snömängder under januari.

För friluftslivet erbjuder den stabila kylan och snötäcket utmärkta förhållanden för vinteraktiviteter. Skidanläggningar runt om i landet rapporterar om goda förhållanden, och även i södra Sverige finns nu möjligheter till längdskidåkning tack vare det landsomfattande snötäcket.

Meteorologer ser situationen som ett exempel på hur klimatets naturliga variabilitet fortfarande kan ge upphov till traditionella vintrar, trots den pågående globala uppvärmningen. Klimatforskare påpekar dock att frekvensen av sådana långvariga köldperioder har minskat under de senaste decennierna, och att de sannolikt kommer att bli ännu mer sällsynta i framtiden.

Enligt SMHI:s långtidsprognoser kommer högtrycksblocketingen så småningom att ge vika, men troligen inte förrän i slutet av nästa vecka. Då kan mildare luft från sydväst potentiellt nå de sydligaste delarna av landet och ge temperaturer kring eller strax över noll grader.