FRA: En ”ännu farligare tid” väntar Sverige

I en alltmer orolig värld står Sverige inför en växande hotbild. Detta framgår tydligt i Försvarets radioanstalts (FRA) senaste årsrapport, där läget beskrivs som brett, komplext och allvarligt. Efter sex år på posten som generaldirektör uttrycker Björn Lyrvall sin oro över utvecklingen.

”Det är en farlig tid som vi går in i”, säger Lyrvall, vars myndighet har en central roll i att övervaka och analysera säkerhetshot mot Sverige.

Konflikten i Mellanöstern har skapat nya risker även för Sverige. Det pågående kriget innebär att iransk säkerhetshotande verksamhet potentiellt kan riktas mot svenska intressen. Säkerhetspolisen har varnat för ökad risk för attacker mot amerikanska och israeliska mål, men även mot svenska judar och exiliranier i landet.

”Det är någonting som vi behöver följa mycket närmare och vi stödjer självklart Säkerhetspolisen när det gäller det arbetet”, förklarar Lyrvall.

Parallellt med detta följer FRA den militära och politiska utvecklingen i regionen och rapporterar kontinuerligt till regeringen om sina iakttagelser.

Det ryska hotet mot Östersjöregionen har också intensifierats under det gångna året. FRA pekar specifikt på störningar i satellitnavigering i Östersjön, aktiviteter kopplade till den så kallade ryska skuggflottan samt ökad militär verksamhet i närområdet.

Myndigheten har noga kartlagt hur ryska fartyg och flyg rör sig i Östersjön och hur Ryssland genomför militära övningar. Ett exempel är den omfattande rysk-belarusiska militärövningen Zapad, som skapade stor oro i de baltiska länderna.

På frågan om Ryssland blivit mer aggressivt i närområdet svarar Lyrvall: ”Vi har sett exempel på kränkningar av luftrum för Natoländer, Estland till exempel. Man kan säga att riskbenägenheten vad gäller ryskt agerande i Östersjön har ökat.”

När det gäller huruvida FRA själva märker av ett mer offensivt ryskt beteende under sina signalspaningsuppdrag med flyg och fartyg, är generaldirektören förtegen. Han betonar dock att ”vi verkar ju på säkert avstånd från ryskt luftrum och flyger naturligtvis ute på allierat och internationellt luftrum.”

Cyberhoten utgör ytterligare en central del av hotbilden mot Sverige. FRA understryker i sin rapport att grundläggande sårbarheter, som svaga lösenord, fortsätter att vara ett återkommande problem år efter år.

”Det är inte bra”, konstaterar Lyrvall kort men tillägger att han samtidigt ser en växande medvetenhet hos både myndigheter, företag och kommuner om vikten av cybersäkerhet och de potentiellt förödande konsekvenserna av cyberattacker.

Som ett direkt svar på det försämrade säkerhetsläget genomgår FRA en omfattande expansion. Under endast sex års tid har personalstyrkan ökat dramatiskt från 800 till över 1 300 medarbetare.

Parallellt med personalökningen pågår en utbyggnad och upprustning av myndighetens lokaler på olika platser runt om i Sverige. Av säkerhetsskäl hemlighålls många av dessa anläggningars exakta lägen.

”Vi har ett intresse av att bygga ut vår närvaro på andra håll i landet. Vi har några stationer som är mer kända, och andra som inte är offentliga”, förklarar Lyrvall.

Denna kraftiga expansion av FRA:s verksamhet speglar den svenska statens ökade fokus på säkerhetsfrågor i en tid där traditionella militära hot kombineras med nya hybridhot och cyberattacker. I takt med att Sverige integreras i NATO-samarbetet väntas också FRA:s roll i det internationella underrättelsesamarbetet att stärkas ytterligare.

Det försämrade omvärldsläget, med Rysslands aggressiva agerande i Östersjöregionen, konflikten i Mellanöstern och ständigt pågående cyberhot, har skapat en situation där svenska säkerhetsmyndigheter måste agera på flera fronter samtidigt. FRA:s årsrapport blir därmed ytterligare en bekräftelse på att Sverige står inför en ny och mer komplicerad säkerhetspolitisk verklighet.