Våldsspiral bryter månader av lugn: Fem skjutningar på fem dagar

En dramatisk våldsvåg har under den senaste veckan skakat Sverige med fem allvarliga skjutningar på lika många dagar. Det som började med en dödsskjutning av en 20-årig fotbollsspelare i Örebro har följts av ytterligare fyra allvarliga händelser, däribland två dödsskjutningar under samma dygn.

I Huddinge sköts en tonåring på en idrottsplats i Vårby Gård och avled senare av sina skador. En 45-årig man sköts ned mitt på dagen i Solna. På en buss i Tyresö besköts en 18-åring som efter ett dygn på sjukhus förklarades död. Våldsvågen kulminerade med att en 15-årig pojke sköts till döds i Malmös Rosengårdsområde, bara timmar efter skjutningen i Tyresö.

Denna våldsvåg bryter ett mönster av minskat våld i Sverige. Enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet, var utvecklingen dock väntad.

”Vi har haft en onaturligt låg nivå av skjutningar ett tag. Så att det skulle komma ett bakslag på lite högre nivå var väntat,” förklarar Gerell.

Han påpekar att fem skjutningar på några dagar visserligen är alarmerande, men under rekordåret 2022 – då 62 personer sköts ihjäl i Sverige – kunde liknande våldsvågor inträffa varannan vecka.

”Även om det inte är en normalbild är det inte heller något extremt. Men det blir ett trendbrott i och med att vi har haft det så extremt lugnt ett tag,” säger han.

Gerell ser de senaste dagarnas händelser som ett ”hack i utvecklingen” men anser samtidigt att det vore rimligt om statistiken går upp något framöver.

”Polisen har varit framgångsrik, det har blivit en förbättring. Men det är inte som att 95 procent av alla kriminella försvunnit från gatan. På sin höjd kan man kanske vänta sig en halvering, som vi såg förra året av skjutningar.”

Ett särskilt anmärkningsvärt inslag i veckans händelser är att två tonåringar – en flicka och en pojke i 15-årsåldern – har anhållits som misstänkta för mordet på den jämnåriga pojken i Malmö. Även en man i 35-årsåldern är anhållen, skäligen misstänkt för medhjälp till mord.

Enligt uppgifter till DN misstänks tonårsflickan dessutom för inblandning i mordet i Huddinge, något som Stockholmspolisen ännu inte bekräftat. Att unga kvinnor misstänks för dödsskjutningar är ovanligt i Sverige.

”Det är fortfarande oftast pojkar. Men det verkar bli en lite större andel flickor bland förövarna,” konstaterar Manne Gerell.

Han beskriver en ”demokratisering av gängrekryteringen” där kontakter allt oftare knyts online snarare än genom geografisk närhet. Detta har breddat rekryteringsbasen och kan vara en förklaring till att fler flickor dras in i våldsamma nätverk.

”Rekryteringen sker inte längre bara bland barn med invandrarbakgrund, som dras in i nätverken för att de bor där dessa finns. Kontakten sker istället allt mer online, vilket gör att andra grupper nås,” förklarar han.

Sven Granath, kriminolog på polisen och lektor vid Stockholms universitet, påpekar att det inte är ovanligt att allvarliga brott sker i kluster. Han ser flera gemensamma nämnare i veckans skjutningar: offren är främst unga män, skjutningarna sker på offentliga platser utanför stadskärnan där unga samlas utan fullständig vuxennärvaro, och ofta i anslutning till kollektivtrafik.

”Precis som mål i en fotbollsmatch kan skjutningar komma tätt inpå varandra, snarare än helt jämnt utspridda över tid,” säger Granath, men betonar att det ännu inte går att fastslå direkta samband mellan fallen.

En oroväckande trend som både Gerell och Granath noterar är att gärningspersonernas ålder fortsätter sjunka. Enligt Gerell beror detta delvis på att våldsutförandet har blivit ett lågstatusjobb i den kriminella miljön.

”För tio år sedan var den typiska skytten en högstatusperson i det kriminella nätverket, man använde egna killar för att åka och skjuta. Det gör man inte längre. Då blir det naturligt att man kan rekrytera bredare, bland yngre,” avslutar Gerell.