Fyrverkerier blir gängens bomber – polisen vill se skärpta regler

Sverige upplever rekordmånga sprängningar under 2025

Sverige har aldrig tidigare upplevt en sådan våldsvåg av sprängningar som under 2025. Året inleddes med hela 34 detonationer enbart i januari, vilket satte tonen för det som skulle bli ett rekordår i landets brottsstatistik.

Nationella bombskyddet ryckte ut på totalt 524 ärenden under året. Av dessa var 186 fullbordade detonationer, där majoriteten ägde rum i närheten av bostäder och lägenhetshus, vilket ökat risken för att oskyldiga drabbas.

Enligt polisens analys är gängens användning av sprängmedel främst strategisk. Målet är inte primärt att döda konkurrenter utan att skrämma, utpressa, driva in skulder eller demonstrera makt i kriminella kretsar. Trots detta är risken för dödligt våld överhängande.

”Att vi inte har fler som skadats eller avlidit är helt oförklarligt. Varken polisen eller de som forskar på detta kan förstå att inte fler drabbats,” säger Malin Nygren, chef för Polisens nationella bombdatacenter.

Polisen noterar en tydlig förändring i gängens metoder. Tidigare dominerade hemmagjorda bomber med sprängmedel från byggsektorn, men efter att kontrollen och säkerheten skärpts inom denna bransch, har kriminella nätverk övergått till två nya huvudsakliga källor: fyrverkeribomber och handgranater. Tillsammans stod dessa för hela 88 procent av alla detonationer under 2025.

Fyrverkeribomberna utgör den största andelen av sprängningarna. De tillverkas vanligtvis av lagligt inköpt pyroteknik som finns tillgänglig på den svenska marknaden. Komponenterna är både billiga och lättillgängliga för de kriminella nätverken. Situationen försvåras ytterligare av att det även finns personer utanför den direkta gängmiljön som ser tillverkningen av dessa bomber som en lukrativ affärsverksamhet.

Under det gångna året var användningen särskilt hög i januari, vilket polisen bedömer berodde på närheten till nyårsfirandet då den legala försäljningen av fyrverkerier når sin topp.

Dagens regelverk kring fyrverkerier bidrar enligt polisen oavsiktligt till gängens våldskapital. Stefan Hector från polisen förklarar problematiken: ”Vi vill ju inte vara den som förstör det roliga. Men med den legala marknaden finns också möjligheten att bygga om varorna till farliga laddningar. Det kan nog finnas en bristande insikt om det.”

Polismyndigheten anser därför att tillgången till fyrverkeriprodukter behöver begränsas genom stramare reglering. Malin Nygren menar att samhällets syn på pyroteknik ofta präglas av naivitet.

”De flesta tänker på fyrverkerier som något man använder på ett 50-årsfirande med glass och ballonger. Jag tror att vi behöver ändra vår inställning,” förklarar hon.

Nuvarande regler kring fyrverkerier fokuserar främst på säkerhetsaspekter. 18-årsgränsen samt krav på tillstånd och utbildning för vissa produkter syftar primärt till att minimera risken för olyckor och personskador. När fyrverkeribomber nu blivit en central del i det organiserade brottets vapenarsenal behöver ett brottsförebyggande perspektiv adderas till regelverket, enligt Nygren.

”Vi behöver en bättre tillsyn och kontroll. Det kan handla om att mer noggrant följa upp vem som säljer, vad som har sålts och till vem,” säger hon.

Samtidigt understryker Nygren att problematiken till stor del måste hanteras på EU-nivå. Om fyrverkerier fortsätter att säljas med färre restriktioner i andra medlemsländer blir ett striktare svenskt regelverk mindre effektivt på grund av den fria rörligheten inom unionen.

”Vi har den fria rörligheten. Vi kan inte tro att ett regelverk i Sverige löser hela problemet,” konstaterar hon.

Under 2000-talet har Sverige gradvis skärpt regelverket kring fyrverkerier. År 2002 blev smällare tillståndspliktiga, och 2015 infördes krav på särskild utbildning. Sedan 2019 gäller samma krav även för raketer med pinne. Trots dessa åtgärder anser Polisens Bombdatacentrum att ytterligare skärpningar är nödvändiga för att minska tillgången till material som kan användas vid sprängdåd.