Gängkriminalitet föreslås bli nytt brott

Regeringen och Sverigedemokraterna har nått en överenskommelse om att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Detta kommer enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) möjliggöra lagföring av betydligt fler personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten.

”Det skulle kunna vara gängtoppar, eller andra personer som på olika sätt möjliggör gängens brottslighet, utan att man kan peka på kopplingen till ett konkret brott”, förklarar Strömmer.

I den nyligen presenterade utredningen föreslås att två nya brottskategorier införs i brottsbalken: deltagande i kriminell sammanslutning och samröre med sådan. Definitionen av en kriminell sammanslutning är en grupp om fler än två personer som begår brott eller på annat sätt medverkar till allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan ”otillbörlig fördel”.

Utredaren Hans Harding understryker att lagstiftningen är avsedd att omfatta ett brett spektrum av kriminella grupperingar.

”Alltifrån löst sammansatta grupper till välorganiserade kriminella strukturer. Det kan gälla till exempel bolag, mc-klubbar, kriminella nätverk och även familjebaserade nätverk, det vi kallar klaner”, säger han.

För att någon ska kunna dömas för deltagande krävs aktiva handlingar som att hantera logistik, administration, rekrytering eller tillhandahållande av möteslokaler och transporter. Ett allmänt stöd till sammanslutningen är inte tillräckligt för straffansvar.

”Man måste göra någonting aktivt”, förtydligar Harding.

Det andra brottet, samröre, riktar sig mot vad som beskrivs som gängens ”möjliggörare”. Detta kan inkludera yrkesgrupper som advokater, revisorer och banktjänstemän som på olika sätt bistår de kriminella nätverken.

Enligt polisens preliminära beräkningar kan omkring 1 000 personer årligen komma att misstänkas för brott enligt den nya lagstiftningen. Av dessa bedöms cirka 700 kunna dömas till fängelsestraff. Dessa siffror ska ses i relation till polisens tidigare bedömning att över 17 500 personer är aktiva i kriminella gäng i Sverige, med ytterligare 50 000 personer kopplade till dessa nätverk på olika sätt.

Utredaren påpekar att lagar mot deltagande i kriminella gäng redan finns i samtliga EU-länder förutom i Sverige och Danmark. Justitieminister Strömmer betonar särskilt att straffskalan för deltagande sträcker sig ända upp till livstids fängelse för gängledare.

”Det är så vitt jag förstår inte något annat land som har livstid med i straffskalan i den här typen av lagstiftning”, framhåller han.

Den föreslagna lagen planeras träda i kraft den 1 april 2027. En förutsättning för att detta ska bli verklighet är dock att den grundlagsändring som möjliggör lagen först röstas igenom en andra gång i riksdagen efter höstens val.

Deltagandebrott innebär enligt förslaget att den som deltar i en kriminell sammanslutning på ett sätt som främjar, stärker eller understödjer allvarlig brottslighet kan dömas till fängelse i högst fyra år. För grovt brott höjs straffmaximum till åtta år, medan gängledare kan dömas till livstids fängelse.

Samröresbrottet omfattar handlingar som att hantera vapen, upplåta förråd eller tillhandahålla juridisk eller ekonomisk rådgivning till gäng i samband med deras brottsliga verksamhet. Straffet för detta föreslås vara fängelse i högst fyra år, och för grovt brott högst sju år.

Lagförslaget innehåller även en ventil för fall där gärningen kan anses ringa eller försvarlig med hänsyn till omständigheterna.

Det är värt att notera att Sverige redan sedan juni 2023 har kriminaliserat deltagande i terroristorganisationer. Den nu föreslagna lagstiftningen mot kriminella gäng utgör ytterligare ett steg i skärpningen av svensk lagstiftning mot organiserad brottslighet.