Han lämnar Migrationsverkets etiska råd i protest – kallar politiken omänsklig

Efter sex år i Migrationsverkets etiska råd har Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, valt att lämna sitt uppdrag i förtid. Beslutet kommer mitt i en intensiv debatt om Sveriges utvisningspolitik, som enligt Beckman har ”löpt amok”.

– Det är framför allt på grund av de här utvisningarna som har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden. Jag känner: Det här vill jag inte sitta med och legitimera längre, säger Beckman.

Han berättar att beslutet mognade fram under helgen när han befann sig på Oslo flygplats efter en konferens. I tisdags meddelade han etiska rådets ordförande att han lämnar sitt uppdrag, trots att hans förordnande egentligen sträcker sig till juni 2027.

– Jag kan inte säga att det var något speciellt som hade hänt just då. Det var en av alla dropparna som plötsligt gjorde att det rann över, förklarar Beckman.

Enligt professorn strider Sveriges nuvarande utvisningspolitik mot grundläggande demokratiska principer och utgör ”en fundamental avvikelse från hur politik bör bedrivas i en rättsstat”.

– Vi går emot de värden som vi har i vår regeringsform, första kapitlet: Den offentliga makten ska utövas med respekt för den enskildes frihet och värdighet, säger han.

Migrationsverkets etiska råd inrättades 2005 efter flera uppmärksammade skandaler, bland annat ett fall där anställda vid Migrationsverket firade utvisningen av en ensamstående mamma och hennes tre barn med tårta. Rådet består av sex ledamöter som ger råd till Migrationsverkets generaldirektör i etiskt komplicerade frågor.

Beckman, som varit medlem i rådet sedan 2019, menar att dagens svenska migrationspolitik är ”principiellt bestickande” eftersom den nu fokuserar på att utvisa människor som redan har beviljats uppehållstillstånd och rotat sig i Sverige.

– Den syftar ju nu till att få bort människor som redan har beviljats antingen tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd. Människor som har rotat sig i Sverige, människor som har bedömts ha skäl att få stanna.

Att retroaktivt ifrågasätta dessa personers rätt att stanna i landet är enligt Beckman djupt problematiskt.

– Det är radikalt på ett sätt som saknar motstycke i många andra västeuropeiska länder, menar han.

Beslutet att lämna rådet har inte varit enkelt, erkänner Beckman. Han inser att hans avhopp kan skapa press på de kvarvarande ledamöterna att omvärdera sin egen medverkan.

– Jag inser att jag kanske skapar lite problem och press på de andra ledamöterna. De kanske tvingas tänka igenom sin medverkan på ett lite mer skarpt sätt.

I Migrationsverkets etiska råd sitter nu fem ledamöter kvar: Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt och rådets ordförande; Alexandra Segenstedt, jurist och migrationsexpert på Röda Korset; Jonas Ivarsson, professor i informatik; Patricia Mindus, jurist och filosofiprofessor; samt Jonas Eek, domprost i Stockholms stift.

Beckman har haft en principiell inställning till sitt uppdrag. Han har ansett att det finns ett demokratiskt värde i att sitta i rådet även om han inte personligen ställt sig bakom all politik, så länge den rört sig inom demokratiskt acceptabla ramar.

– Jag har tyckt att det är rimligt att sitta där ändå, givet att politiken rör sig inom de ramar som är acceptabla i en demokrati. Men det finns ju gränser för det. Jag tycker att gränsen har passerats nu.

Avhoppet kommer i en tid då migrations- och integrationspolitiken står högt på den politiska agendan, med flera uppmärksammade utvisningsfall som väckt starka reaktioner från olika delar av samhället. Bland annat har lokala företrädare för Kristdemokraterna uttryckt kritik mot att utvisningspolitiken inte ”samspelar med kristna värderingar”.