Här har eleverna fått passerkort för att höja säkerheten på skolan

I Stockholm blir skolsäkerheten allt mer en prioritet. Enligt en ny kartläggning från Dagens Nyheter väljer allt fler kommuner i Stockholmsregionen att installera elektroniska lås och inpasseringssystem på skolorna. Denna utveckling speglar en växande oro för säkerheten i skolmiljöer runt om i huvudstadsområdet.

Ett exempel på denna trend är Steningehöjdens skola utanför Märsta, där eleverna numera måste använda ett elektroniskt passerkort för att komma in i skolan. Systemet, som ofta kallas för ”blippning”, kräver att eleverna har sitt kort med sig och registrerar sin närvaro vid inpassering.

– Det känns tryggare nu när inte vem som helst kan komma in, säger Abbe Fjäll Ljungwall, som går i årskurs 9 på skolan.

Denna utveckling kommer i en tid då säkerhetsfrågor i skolmiljöer har fått ökad uppmärksamhet i Sverige. Under de senaste åren har flera incidenter på skolor runt om i landet väckt oro bland föräldrar, lärare och skolledare. Obehöriga besökare, stölder och andra säkerhetsrisker har blivit mer framträdande i debatten om skolsäkerhet.

Sigtuna kommun, där Steningehöjdens skola ligger, är bara en av flera kommuner i Stockholmsområdet som investerat i nya säkerhetssystem. Kostnaden för sådana installationer varierar beroende på skolans storlek och systemets omfattning, men representerar betydande investeringar för kommunerna.

Säkerhetssystemen har också väckt diskussioner om balansen mellan säkerhet och öppenhet i skolan. Traditionellt har svenska skolor varit relativt öppna institutioner, men det nya fokuset på kontrollerade ingångar representerar ett skifte i synsätt.

Skolverket har tidigare påpekat att säkerhetsåtgärder måste vägas mot skolans uppdrag att vara en öppen och inbjudande miljö för lärande. Myndigheten har också betonat vikten av att säkerhetsåtgärder inte får skapa en känsla av otrygghet bland elever.

För många skolor handlar de nya säkerhetssystemen inte bara om att hålla obehöriga ute, utan också om att ha bättre kontroll över vilka som befinner sig i skolbyggnaden i händelse av en nödsituation. Elektroniska passersystem ger skolledningen möjlighet att snabbt få överblick över vilka som är i byggnaden, något som kan vara avgörande vid exempelvis en utrymning.

Flera experter på skolutveckling och säkerhet menar att tekniska lösningar som passersystem behöver kompletteras med andra åtgärder för att skapa genuint trygga skolmiljöer. Det handlar om alltifrån personalens utbildning i konflikthantering till förebyggande arbete mot mobbning och socialt utanförskap.

Elevorganisationer har uttryckt blandade känslor kring de nya systemen. Vissa elever, som Abbe Fjäll Ljungwall, upplever en ökad trygghet, medan andra ser det som ett tecken på att samhället blir hårdare och mindre tillitsfullt.

Föräldrar har generellt varit positiva till de ökade säkerhetsåtgärderna, enligt flera föräldraföreningar i Stockholmsområdet. Många föräldrar uttrycker att de känner sig tryggare när de vet att skolan har kontroll över vilka som kommer in i lokalerna där deras barn vistas.

Utvecklingen i Stockholm är del av en bredare nationell trend. Även i andra storstadsregioner som Göteborg och Malmö har liknande säkerhetssystem blivit allt vanligare på skolor under de senaste åren.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm stad har framhållit att beslut om säkerhetssystem fattas på skolnivå, men att man tillhandahåller riktlinjer och stöd för de skolor som väljer att installera sådana system.

Kostnaden för att implementera elektroniska passersystem varierar, men enligt branschexperter kan priset för en medelstor skola uppgå till flera hundra tusen kronor, plus löpande underhåll och administration.

Trots investeringskostnaderna ser många skolledare dessa system som nödvändiga i dagens samhällsklimat, där skolsäkerhet blivit en allt viktigare fråga för både personal, elever och föräldrar.