I Morgongåva säkras Sveriges naturhistoriska skatter
Naturhistoriska riksmuseet har nyligen genomfört en betydande flytt av delar av sina omfattande samlingar till nya specialbyggda lokaler i Morgongåva, beläget i norra Uppland. Denna flytt markerar en viktig milstolpe i museets långsiktiga strategi för bevarande och beredskapsarbete.
De nya lokalerna har utformats med särskilt fokus på säkerhet och optimala förvaringsförhållanden för de ovärderliga historiska föremålen. En intressant detalj i flyttprocessen är att samtliga föremål som transporteras till de nya lokalerna först genomgår en nedfrysning till minus 40 grader. Detta är en kritisk åtgärd för att förhindra angrepp från skadeinsekter och mikroorganismer som skulle kunna skada samlingarna.
Enligt museets ledning representerar denna flytt mer än bara en logistisk övning. Den utgör en central komponent i riksmuseets bredare beredskapsarbete, där geografisk spridning av samlingarna minskar sårbarheten vid eventuella katastrofer som brand, översvämning eller andra oförutsedda händelser.
”Att säkerställa bevarandet av vårt naturhistoriska arv för framtida generationer kräver en genomtänkt strategi,” förklarar en talesperson från museet. ”Genom att placera delar av våra samlingar i Morgongåva skapar vi redundans i systemet och minskar risken för att ovärderlig kunskap går förlorad.”
Naturhistoriska riksmuseet förvaltar en av Sveriges mest omfattande vetenskapliga samlingar med miljontals specimen som representerar jordens biologiska och geologiska mångfald. Dessa samlingar utgör ett oersättligt referensbibliotek för forskare världen över och spelar en avgörande roll i att dokumentera biologisk mångfald, klimatförändringar och evolutionära processer.
Flytten till Morgongåva innebär också en modernisering av förvaringsmetoderna. De nya lokalerna är utrustade med avancerade klimatkontrollsystem som håller temperatur och luftfuktighet på optimala nivåer för långtidsförvaring av känsligt biologiskt material. Detta representerar en betydande uppgradering jämfört med äldre förvaringslösningar.
Morgongåva, som tidigare främst varit känt som logistikcentrum för e-handel, får genom denna etablering ytterligare en dimension som förvaltare av svenskt kulturarv. Lokalsamhället har välkomnat tillskottet, som också medför några nya arbetstillfällen för specialister inom konservering och samlingsvård.
För forskningssamhället innebär den geografiska spridningen både utmaningar och möjligheter. Medan tillgängligheten till vissa delar av samlingarna kan kräva längre resor, möjliggör de nya faciliteterna bättre bevarande och potentiellt utökad digitalisering av samlingarna.
”I en tid när förlusten av biologisk mångfald accelererar globalt blir museisamlingar som dessa allt viktigare som vetenskapliga referenspunkter,” påpekar en forskare med koppling till museet. ”Vissa arter som finns bevarade i samlingarna existerar inte längre i naturen, vilket gör dessa samlingar till ovärderliga tidskapslar.”
Flytten till Morgongåva är del av en bredare trend bland kulturinstitutioner världen över att omvärdera sina lagringsstrategier i ljuset av nya hot som klimatförändringar och geopolitisk instabilitet. Liknande initiativ har genomförts vid större naturhistoriska museer i Europa och Nordamerika under det senaste decenniet.
Riksmuseets huvudbyggnad i Stockholm förblir dock navet för museets publika verksamhet, där utställningar och pedagogiska program fortsätter att inspirera hundratusentals besökare årligen. Flyttprojektet förväntas vara helt genomfört under första halvåret 2026, och planer finns för att systematiskt fortsätta moderniseringen av museets övriga förvaringsutrymmen under de kommande åren.

19 kommentarer
Det är hederligt att Naturhistoriska riksmuseet tar detta initiativ. Bevarandet av vår naturhistoria är av största vikt.
Frågan är om det räcker, eller borde vi göra mer på nationalskal? Vi har ju mer än bara detta museet att tänka på.
Vad kostar egentligen att flytta och bevara alla dessa skatter? Sätter press på budgeten?
Det kan vara dyrt, men länge säkerställer det naturskyddsarven för framtida generationer. Värdet överstiger säkert kostnaden.
Att alla föremål genomgår nedfrysning före förflyttning verkar vara ett bra sätt att förhindra skador.
Ja, det låter bra. Hur många gånger måste sådana åtgärder göras för att säkra en flytt utan skador?
Kan inte riktigt förstå varför man inte gör det här i Stockholm. Morgongåva låter avlägset för sådana skatter.
Avlägsen plats kan vara fördelaktig för att undvika skadeinsekter och mikroorganismer. Kanske det säkrad kvalitativt.
Det låter som en omständlig process, men kanske nödvändig för att skydda skattkamrarna.
Förmodligen. Om sådant gårtej, skulle det starten ett stort naturhistoriskt förlut.
Varför använder man minus 40 grader specifikt för nedfrysningen? Är det standard eller en ny metod?
Det låter som de har testat olika metoders och valt den som garantierar bäst bevarningsförmåga.
Det är bra att museet flyttar samlingarna till säkrare lokaler. Hoppas att detta försäkrar att vårt naturhistoriska arv bevaras.
Absolut, att skydda dessa skatter är oerhört viktigt. Hur många föremål flyttas egentligen?
En minus 40 graders nedfrysning låter komplicerat, men jag förstår syftet. Intressant metod!
Hoppas andra institutioner följer exemplet och planerar liknande säkerhetsåtgärder för sina samlingar.
Absolut, detta borde vara en standard åtgärd för museer över hela världen.
Att sprida samlingarna geografiskt är en smart strategi för att minska risken vid katastrofer. Hoppas andra museer tar efter!
Ja, det låter som en välplanerad lösning. Hur pratar man om att säkra selen särskilt känsliga föremål?