Hopp för bebisar: Nytt vapen mot RS-virus

RS-virusbehandling ger hopp om bättre hälsa för spädbarn

Varje år drabbas i genomsnitt 1 650 spädbarn under ett års ålder så allvarligt av RS-virusinfektion att de behöver sjukhusvård. För oroliga föräldrar innebär det ofta akuta besök på barnakuten när deras små barn plötsligt får andningssvårigheter i samband med hosta, feber och slembildning.

”De små barnens luftvägar drabbas allvarligare av RS-virus, så de kan behöva andningsstöd i form av syrgas. När små barn blir sjuka med hög feber kan de få svårt att äta, och då får de en slang ner i magen med näring,” förklarar Susanne Strömdahl, infektionsläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Särskilt utsatta är de allra yngsta spädbarnen, som endast är några månader gamla. De kan ibland drabbas av livshotande andningsuppehåll, så kallade apnéer, vilket kräver omedelbar sjukhusvård och övervakning.

Men nu finns det ett nytt hopp för både spädbarn och den hårt ansträngda barnsjukvården. Sedan den 10 september förra året erbjuds nyfödda i Sverige en injektion med antikroppar mot RS-virus, ett förebyggande skydd som har potential att avsevärt minska såväl belastningen på sjukvården under vintermånaderna som lidandet för de minsta barnen.

Responsen från föräldrar har varit överväldigande positiv. En majoritet har valt att tacka ja till behandlingen för sina nyfödda, något som gläder Folkhälsomyndigheten.

”Det är inte förvånande, men det är väldigt glädjande att majoriteten väljer att tacka ja i och med den stora vinsten för de minsta barnen att vara skyddade inför den första vintersäsongen,” säger Strömdahl.

På frågan om denna nya behandlingsmetod kan anses revolutionerande är Strömdahl tydlig i sitt svar: ”Ja, det är det utifrån den internationella data vi ser inrapporterad.”

Läkemedlet anses säkert enligt tillgängliga data. Av de omkring 50 000 barn som hittills har fått behandlingen i Sverige har endast fem rapporter om biverkningar inkommit, och då har det främst rört sig om mindre allvarliga reaktioner som finprickiga utslag eller lokala reaktioner som rodnad och svullnad vid injektionsstället.

Skyddet som antikropparna ger är kraftfullt men inte hundraprocentigt. Efter att behandlingen började erbjudas har Folkhälsomyndigheten endast fått rapporter om enstaka fall där barn som fått antikroppar ändå drabbats av RS-virusinfektion.

”Vi förväntar oss en stor skyddseffekt. Men i det här läget är vi precis i början av smittspridningen. Vi hade säsongsstart i vecka fem,” påpekar Strömdahl.

Trots den nya behandlingen betonar experter att grundläggande försiktighetsåtgärder fortfarande är viktiga. Rådet att skydda spädbarn från kontakt med förkylda personer utanför den närmaste familjen gäller fortfarande, även om barnet har fått antikroppsbehandling. Detta eftersom det finns många andra luftvägsinfektioner i omlopp under vintersäsongen som kan drabba spädbarn hårt.

För vuxna som tar hand om små barn rekommenderas fortsatt noggrann handhygien som en central förebyggande åtgärd mot spridning av RS-virus och andra infektioner.

Folkhälsomyndigheten kommer noggrant att följa utvecklingen under den pågående RS-säsongen för att utvärdera behandlingens effektivitet i verkliga förhållanden. Preliminära data från andra länder som infört liknande program visar på betydande minskningar i sjukhusinläggningar relaterade till RS-virus bland spädbarn.

Introduktionen av denna antikroppsbehandling representerar ett viktigt genombrott inom preventiv vård för spädbarn i Sverige, och kan komma att radikalt förändra hur vi hanterar RS-virussäsongen framöver. För barnsjukvården, som årligen pressas hårt under vintersäsongen, kan detta innebära en välbehövlig avlastning och möjlighet att omfördela resurser till andra områden inom barnsjukvården.