Hopp om att invasiva masken dött i kylan – söker med hundar

Den kalla vintern kan ha decimerat invasiv lövplattmask

Färgen varierar från beige till mörkbrun. Kroppen är slät och slemmig. För jorden är denna art ett allvarligt miljöhot.

Obama nungara är en EU-listad invasiv köttätande lövplattmask som livnär sig på daggmaskar och andra marklevande organismer, vilket orsakar skador på ekosystemet. Arten upptäcktes för första gången i Sverige i Skåne i november 2024 efter att ha spridits från södra Europa. Under fjolåret rapporterades sedan fynd i flera län i landet.

Under den senaste tiden har länsstyrelser runt om i Sverige informerat om nya, skärpta riktlinjer för växtimportörer. Syftet är att begränsa spridningen av lövplattmasken i landet. Samtidigt växer förhoppningar om att årets stränga vinter med utbredd tjäle kan ha reducerat beståndet betydligt.

”De kontakter jag haft rapporterar mindre förekomst av masken, vilket sannolikt beror på den kalla vintern, även på kontinenten. Fler lövplattmaskar har sannolikt dött i kylan,” säger Cajza Eriksson, samordnare för arbetet mot invasiva arter vid Länsstyrelsen Skåne.

I Skåne har man nu börjat söka med specialtränade hundar för att undersöka om maskarna verkligen har frusit ihjäl. De preliminära resultaten är lovande.

”Temperaturmässigt borde det ha varit tillräckligt kallt. Vi kommer dock att göra mer noggranna sökningar för att få detta bekräftat,” förklarar Eriksson och tillägger: ”I bästa fall har kylan utrotat dem helt och hållet.”

De skärpta riktlinjerna för växtimportörer innebär bland annat att 25 procent av importen ska kontrolleras, jämfört med tidigare 15 procent. Vid fynd ska växterna kontrolleras dagligen tills inga maskar upptäckts under tre dagar i rad, en ökning från tidigare två dagar. Även kraven på värmesanering har skärpts – nu krävs 40 grader under en kvart, tidigare 38 grader.

Kent Lindqvist, naturvårdshandläggare för landlevande invasiva arter vid Länsstyrelsen Halland, delar uppfattningen att vinterkylan kan ha påverkat maskbeståndet positivt. I Halland har man ännu inte genomfört sökningar med hundar.

”Vi överväger dock att göra det under denna säsong,” säger Lindqvist.

Lindqvist framhåller också det ansvar som vilar på privatpersoner som beställer växter online.

”E-handeln med växter är omfattande. Då har konsumenten inte alltid kontroll över hur växterna har inspekterats eller varifrån de kommer. Jag anser att kunden har ett stort ansvar att kontrollera alla växter som levereras. De har kanske inte genomgått samma kontroller som hos svenska plantskolor,” säger han.

Han rekommenderar att växtintresserade kontrollerar alla sina plantor noggrant.

”Vi hittade maskarna först i buskar, men det har visat sig att de även förekommer bland kryddväxter och bär,” förklarar Lindqvist.

Lövplattmasken EU-listades under sommaren 2023, vilket innebär att växtexporterande länder måste införa strängare åtgärder för att förhindra spridning. Länderna har dock 18 månader på sig att implementera lösningar, varför extra vaksamhet rekommenderas under denna period.

Cajza Eriksson betonar vikten av samarbete mellan alla aktörer i branschen.

”Mycket goda insatser gjordes förra året. Nu skärper vi riktlinjerna ytterligare för att förbättra situationen. Vi ser gärna att alla i kedjan – från importörer till slutanvändare som planterar – hjälps åt i detta arbete,” säger hon.

För att bidra till bekämpningen bör konsumenter fråga i trädgårdshandel eller blomsteraffär om hur växtkontroller genomförs. Kontrollera själv köpta växter genom att leta under och i krukan samt runt växten. En ficklampa kan underlätta eftersom masken är glansig. Om maskar hittas, lägg dem i en burk och häll kokande vatten över dem – att klippa dem itu hjälper inte. Växter kan saneras genom att värma rot- och jordklumpen till 40 grader i 15 minuter.

Med rätt åtgärder och allmänhetens medverkan finns hopp om att begränsa den invasiva artens spridning i Sverige, särskilt om den stränga vintern redan har reducerat beståndet.