I Sollefteå satsar försvaret när sjukhuset drar ned

I Sollefteå återuppstår försvaret medan sjukvården bantas

Det är en munter överste Joakim Karlquist som tar emot besökare i den snöklädda parken utanför en över hundraårig kasern på det återuppståndna regementet I21 i Sollefteå. Försvaret är i en tillväxtfas och hyr tillfälligt in sig i sina gamla lokaler i väntan på att ett nytt regementsområde ska byggas några kilometer bort.

– Vårt mål är att rekryterna ska vara friskare, ha bättre fysik och vara mentalt mognare när de rycker ut än de var när de ryckte in, förklarar Henrik Salo, chef för försvarshälsan på I21.

Men samtidigt som Försvarsmakten investerar miljarder i Sollefteå, drar Region Västernorrland ner på sjukvården. En stor del av vården, inklusive operationer och barnavdelningen, flyttas från Sollefteå till Sundsvall eller Örnsköldsvik. Detta skapar oro hos regementsledningen eftersom utbildning av 18-åringar till soldater är en riskfylld verksamhet.

– Försvarsmakten är duktig på att hantera risker och vi gör allt för att minimera dem. Likt förbaskat händer det saker, som brutna fingrar, säger Salo.

Närheten till sjukhuset har varit värdefull för regementet. När en olycka inträffar blir det både dyrare och tidskrävande om befäl behöver köra långa sträckor för att få vård till de värnpliktiga.

Neddragningarna på Sollefteå sjukhus har varit en följetong i över tio år, med början när rapporter om BB-nedläggningen först kom. För kommuninvånarna har försvarets återetablering gett hopp om att den kvarvarande vården kan räddas.

Inför sitt stora sjukhusbeslut förra året tog Region Västernorrland kontakt med Försvarsmakten för att höra om de hade särskilda krav på sjukvården. Officiellt hade Försvarsmakten inga sådana krav, men framförde muntligt att det vore bra om funktionsdugliga lokaler behölls för att kunna fungera som beredskapssjukhus vid krig.

I ett PM reagerade dock I21:s tidigare regementschef, överste Jonas Karlsson, på regionens beslut. Han påpekade att svaren från Norra militärregionen inte var fullständiga och beskrev flera negativa konsekvenser för I21:

– Vissa rekryteringar har inte kunnat fullföljas
– Det blir sannolikt dyrare när värnpliktiga måste köras till Sundsvall eller Örnsköldsvik för akutvård
– I21 ska utbilda sjukvårdsenheter enligt försvarsbeslutet, vilket delvis brukar ske vid civila sjukvårdsinrättningar

På Sollefteå sjukhus märker personalen att militärerna blir fler. Läkaren Kajsa Dovstad, som även är borgerlig debattör, anser att samordningen mellan staten och regionen brister.

– Det är anmärkningsvärt att på riksnivå pratar både S och M jättemycket om försvaret och det civila försvaret. Här i regionen styr de två tillsammans med Centerpartiet. Då drar man ner på det civila försvaret inom sjukvården.

Hennes kollega, överläkare Alf Regberg, påpekar att kriget i Ukraina har visat hur sjukhus blivit direkta mål för ryska attacker.

– Därför känns det som att inlandssjukhusen, som är svårare att anfalla, verkligen skulle behövas, säger han.

Sollefteå kommun har låtit utreda möjligheten att använda sjukhuset som beredskapssjukhus. Kommunalrådet Emelie Wrede (C) betonar att Sollefteå är en strategisk plats i kris- eller krigssituationer, men kommunen har inte fått någon respons från staten på rapporten.

Under hösten hade representanter från I21 kontakt med regionen för att informera om regementets tillväxt.

– De högsta tjänstepersonerna har varit här och vi har kunnat föra en dialog om vår tillväxt, utbildningen av värnpliktiga, stora byggen och att många kommer hit för övningar, berättar regementschefen.

– Jag tror vi har planterat en förståelse för att det inte är 300 Svenssons som kommer hit. Det är 300 människor som kan ställa till med farligare saker. Vi pratar om trötta, hungriga och ovana 18-åringar som till exempel kör stora fordon, tillägger regementsläkaren Henrik Salo.

Sara Nylund (S), ordförande för Region Västernorrland, ser positivt på regementets tillväxt men menar att regionen skulle behöva minst 100 000 nya invånare för att kunna upprätthålla tre fullvärdiga sjukhus.

– Vårt perspektiv är att skapa en stabil grund för sjukvård som fungerar i fredstid och som kan växla upp vid kris eller krig, säger hon.

Regeringen satsar allt mer pengar på att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap, från 2028 handlar det om en miljard årligen. Socialstyrelsen har bett regeringen utreda ”förmåga motsvarande beredskapssjukhus”, men regeringen har ännu inte tagit ställning till denna begäran.