Liberalernas interna demokrati ifrågasätts efter kabinettsfrågan

Ett drama utspelar sig inom Liberalerna där ett antal medlemmar nu öppet protesterar mot vad de anser vara ett demokratiskt övergrepp inom partiet. Konflikten har uppstått efter att partiledaren Simona Mohamsson ställt en kabinettsfråga om partiets framtida regeringssamarbete, vilket enligt kritikerna kraftigt begränsat den interna debatten.

I en insändare i Dagens Nyheter beskriver författarna hur förutsättningarna för den interna partidemokratin förändrats i grunden. Enligt dem finns nu enbart möjlighet att uttala stöd för eller emot specifika kandidater, medan själva sakfrågan om partiets politiska vägval inte får diskuteras öppet.

”Så kan inte ett liberalt parti fungera,” skriver insändarskribenterna. ”Ett parti som kallar sig liberalt måste präglas av högt i tak, öppen debatt och respekt för medlemmarnas rätt att pröva politiska linjer.”

Bakgrunden till konflikten ligger i ett beslut från november förra året. Då fastställde partistyrelsen i ett allmänpolitiskt yttrande att nästa regering skulle fortsätta bestå av de tre nuvarande borgerliga regeringspartierna och att Liberalerna inte skulle släppa fram ministrar från Sverigedemokraterna. Detta presenterades uttryckligen som partiets besked till väljarna inför valet 2026.

Även om varje formulering inte formellt fastställdes av landsmötet, menar kritikerna att den politiska innebörden var tydlig: landsmötet ställde sig bakom partistyrelsens linje. När denna linje nu ska omprövas, och partiledaren har gjort frågan till en förtroendevotering, anser de att frågan måste kunna diskuteras öppet – särskilt i samband med val av partiordförande.

Kritikerna riktar särskilt skarp kritik mot partiledningen som de menar har ”ställt ultimatum med hot om regeringskris och därmed äventyrat Sveriges bästa, mitt under brinnande krig i Mellanöstern.” Detta tolkas som ett försök att köra över partiet i en avgörande fråga.

Ett särskilt problematiskt uttalande, enligt insändarskribenterna, är att Mohamsson ska ha sagt att medlemmarna kommer att vänja sig när de har tänkt efter. ”Kanske har hon rätt. Men ett parti ska inte styras genom att medlemmar förväntas vänja sig vid beslut de inte fått möjlighet att pröva,” skriver de.

Konflikten rör inte bara interna partiangelägenheter utan har också betydelse för hur partiet uppfattas av väljarna, menar kritikerna. De varnar för en utveckling där makt koncentreras och ministrar agerar som om de sitter på en enskild partiledares mandat snarare än på partiets och väljarnas.

Som protest meddelar insändarskribenterna att de avser lägga ner sina röster på söndag och uppmanar andra ombud att göra detsamma. De beskriver omröstningen som en ”charad” och vill inte delta i vad de uppfattar som ett demokratiskt spel utan reellt innehåll.

Denna interna konflikt inom Liberalerna kommer vid en känslig tidpunkt för partiet, som enligt flera opinionsundersökningar kämpar för att nå riksdagsspärren på fyra procent. Partiets förmåga att hantera interna motsättningar kan bli avgörande för dess trovärdighet bland väljarna.

Konflikten belyser också de bredare spänningarna inom svensk borgerlighet kring förhållningssättet till Sverigedemokraterna – en fråga som varit central i svensk politik sedan SD:s intåg i riksdagen 2010 och som fortsätter vara en skiljelinje både mellan och inom partier.

Huruvida protesterna kommer att påverka söndagens omröstning eller partiets framtida kurs återstår att se, men klart är att Liberalerna befinner sig i ett avgörande skede där frågor om demokrati, ledarskap och politisk inriktning ställs på sin spets.