Jakten på cellstädning – kan fasta och träning bromsa åldrandet?

Fenomenet autofagi har under de senaste åren väckt stort intresse på sociala medier, där influencers och hälsoprofiler utlovar närmast mirakulösa anti-åldrandeeffekter genom periodisk fasta och intensiv träning. Men enligt forskare är verkligheten mer nyanserad än vad trendiga inlägg vill få oss att tro.

Autofagi, från grekiskans ”äta sig själv”, är cellens naturliga återvinningsprocess där skadade komponenter bryts ned och återanvänds. Denna mekanism, som belönades med Nobelpriset i medicin 2016, har pekats ut som en nyckel till förlängd livslängd och förbättrad hälsa.

På plattformar som Instagram och TikTok sprids nu råd om hur man kan aktivera denna process genom olika former av fastemetoder. Särskilt populära är 16:8-metoden, där man begränsar sitt ätande till åtta timmar per dygn, samt mer extrema varianter där man periodvis avstår från mat i upp till 48 timmar.

– Det finns grundforskning som visar att autofagi har potential att motverka åldrandeprocesser, men det är ett stort steg från laboratoriestudier till praktiska råd för allmänheten, säger Anna Johansson, forskare i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.

Forskningen kring autofagi och dess hälsoeffekter har främst bedrivits på djur, särskilt möss och rundmaskar. Studierna visar att begränsat kaloriintag kan förlänga livslängden hos dessa organismer, men bevis för samma effekt hos människor är fortfarande begränsade.

– Problemet är att det som fungerar på möss inte nödvändigtvis är direkt överförbart till människor. Dessutom är det extremt svårt att isolera just autofagi som den avgörande faktorn för de positiva effekter man observerar, förklarar Lars Bergström, professor i näringslära vid Göteborgs universitet.

Flera experter pekar också på att de positiva hälsoeffekter som tillskrivs autofagi kan ha andra förklaringar. När människor börjar med periodisk fasta tenderar de ofta att samtidigt förbättra sin kosthållning generellt, minska sitt totala kaloriintag och öka sin fysiska aktivitet.

– Vi ser ofta att när personer går över till någon form av fastemetod så börjar de också äta mer näringsrik mat under de timmar de faktiskt äter. Det är svårt att veta om det är fastan i sig, det minskade kaloriintaget eller den förbättrade kostkvaliteten som ger hälsofördelarna, säger Maria Lennartsson, näringsfysiolog och forskare vid Linköpings universitet.

Trots osäkerheten finns ändå lovande forskningsresultat. En studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism 2019 visade att periodisk fasta kan ha positiva effekter på insulinkänslighet, blodtryck och markörer för inflammation hos människor, även om autofagi inte specifikt mättes.

För träningsutövare har autofagi blivit särskilt intressant. På gymmen sprids teorier om att högintensiv träning kombinerat med fasta kan maximera muskeluppbyggnad samtidigt som man ”rensar” kroppen från skadade celler.

– Det finns visst stöd för att träning stimulerar autofagi, men att träna i fastande tillstånd för att öka muskelmassan strider mot etablerad kunskap inom idrottsfysiologi, där proteinintag i samband med träning anses optimalt för muskeltillväxt, påpekar Johan Eriksson, idrottsfysiolog vid Riksidrottsförbundet.

För personer som överväger att prova periodisk fasta för dess påstådda autofagi-effekter rekommenderar experter försiktighet och ett balanserat förhållningssätt.

– Om man mår bra av att äta inom ett begränsat tidsfönster finns det inget som tyder på att det skulle vara skadligt för friska individer. Men det är viktigt att inte bli fanatisk eller förvänta sig mirakel. Grundläggande råd om varierad kost, regelbunden motion och tillräcklig sömn är fortfarande de bäst dokumenterade vägarna till god hälsa, avslutar Anna Johansson.

I takt med att forskare fortsätter kartlägga autofagins roll i människokroppen kan vi förvänta oss mer kunskap de kommande åren. Tills dess är det klokt att ta de mest sensationella påståendena på sociala medier med en nypa salt.