Jaktstopp ändrar inget: ”Vi vill ha färre vargar”

Vargjakten i Sverige hamnar återigen i centrum för den politiska debatten efter att årets planerade jakt stoppades genom ett domstolsbeslut. Beslutet grundades i bedömningen att jakten på lång sikt skulle kunna äventyra den svenska vargstammens överlevnad, en fråga som länge varit föremål för intensiv diskussion mellan naturvårdsorganisationer, jägare och beslutsfattare.

Trots domstolens beslut står regeringen fast vid sin målsättning att minska antalet vargar i Sverige. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) var tydlig i sitt ställningstagande när han kommenterade situationen: ”Det här ändrar inte vår politik, vi vill ha färre vargar.”

Konflikten kring vargstammen i Sverige har under lång tid varit en av de mest polariserande miljöfrågorna i landet. På ena sidan står naturvårdsorganisationer som hävdar att den svenska vargpopulationen fortfarande är sårbar och behöver skyddas för att säkerställa artens långsiktiga överlevnad. På andra sidan finns lantbrukare, jägare och många boende i landsbygdsområden som menar att vargstammen har vuxit sig för stor och orsakar betydande problem för tamdjurshållning och jakt.

Enligt de senaste inventeringarna omfattar den svenska vargstammen cirka 400 individer, fördelade på ungefär 40 revir. Naturvårdsverket, som är den ansvariga myndigheten, har tidigare fastställt att en livskraftig vargstam i Sverige bör bestå av minst 300 vargar. Detta minimiantal har ifrågasatts från båda håll i debatten.

Regeringens position i frågan har varit tydlig sedan tillträdet. Den nuvarande regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, har i sitt regeringsprogram uttryckt en ambition att kraftigt minska vargstammen. Kullgrens uttalande bekräftar att domstolens beslut inte har förändrat denna inriktning.

Beslutet att stoppa jakten fattades efter att flera miljöorganisationer överklagat Naturvårdsverkets beslut om licensjakt. Domstolen bedömde att den planerade jakten kunde riskera att påverka vargstammens gynnsamma bevarandestatus, ett krav som ställs enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Naturvårdsorganisationer välkomnade domstolens beslut. ”Detta är en viktig seger för vargen som art i Sverige. Licensjakten som planerats var alltför omfattande och skulle ha kunnat få allvarliga konsekvenser för stammens genetiska variation,” säger en talesperson för en av de miljöorganisationer som drivit frågan.

Men beskedet möttes av besvikelse bland många jägare och landsbygdsbor. Svenska Jägareförbundet har länge argumenterat för en mer aktiv förvaltning av vargstammen och menar att dagens vargpopulation orsakar betydande skador för fäbodbruk, fårskötsel och jakt med hund.

Kullgren påpekar att regeringen kommer att fortsätta arbeta för att minska vargstammen genom andra åtgärder och eventuellt ny lagstiftning. ”Vi respekterar domstolens beslut, men vår övergripande politik ligger fast. Vi kommer att använda de verktyg som står till buds för att nå vårt mål om en mindre vargstam som är i bättre balans med landsbygdens intressen,” säger han.

Frågan har också en europeisk dimension eftersom vargen skyddas av EU:s lagstiftning. Sverige har vid flera tillfällen fått kritik från EU-kommissionen för sin vargpolitik, och framtida beslut kan komma att prövas mot EU-rätten.

Experter menar att utmaningen ligger i att hitta en balans som både säkerställer vargstammens långsiktiga överlevnad och tar hänsyn till de utmaningar som vargens närvaro innebär för människor som lever och verkar i vargreviren.

Under tiden fortsätter debatten, där båda sidor står fast vid sina positioner. Naturvårdsorganisationer planerar att noga övervaka regeringens kommande åtgärder för att säkerställa att de överensstämmer med nationell och internationell rätt, medan jägare och landsbygdsbor väntar på konkreta åtgärder från regeringen för att hantera vad de upplever som en ohållbar situation.