Judiske ledaren om hoten: ”Tänker inte vika ner mig”

I tisdags uppmärksammade judiska församlingen i Göteborg tillsammans med Svenska kyrkan Förintelsens minnesdag. Under ceremonin i synagogan valde församlingens ordförande David Schreiber att dela med sig av sina personliga erfarenheter av antisemitiska hot och trakasserier som drabbat honom och hans familj under det senaste halvåret.

Schreiber berättade att han som nybliven pappa i augusti mottog ett handskrivet gratulationskort där hans barns namn nämndes tillsammans med texten ”Befria Palestina” och en smiley. Kortet var postat i Göteborg. Några veckor senare fick både han och hans bror var sitt brev, denna gång postat från Malmö, med texten ”vi har komprometterande data om dig”.

Breven hade försetts med fejkade avsändaruppgifter. På brodern Schreibers brev stod namnet på en journalist och författare som ofta skriver om antisemitism, medan David Schreibers brev bar en känd artists namn som avsändare.

– Ett klassiskt utpressningsbrev skulle jag beskriva det som, säger Schreiber.

Den 7 oktober 2023, på årsdagen av Hamas attack mot Israel, nåddes Schreiber av ännu en obehaglig nyhet från en församlingsmedlem.

– Har du sett att det på stan sitter flygblad med texten att David Schreiber groomar barn? berättar Schreiber. Jag visste inget men när jag kontrollerade såg jag att det faktiskt stod så på lappar som var uppklistrade på elskåp och andra platser kring Domkyrkan och Grönsakstorget.

Schreiber påpekar att det under denna period förekom mycket rapportering om hot mot politiker, men understryker att hans egen situation är annorlunda:

– Vi är en församling med kring tusen medlemmar och ja, jag är ordförande, men jag är inte politiker och pratar medvetet inte mycket om Israel och konflikten i Gaza. Det kändes mycket olustigt. Att hävda att någon groomar barn är ju förtal, jag framställs som brottslig.

De polisanmälningar som Schreiber gjort har lagts ned, något han är frustrerad över.

– Det ställer ofta rätt höga krav på den utsatte när det gäller hatbrott, att förklara för till exempel polisen att det man utsatts för är antisemitism. Så upplever jag det.

Jan Bäckström, samordnare vid polisens grupp mot demokratihotande brottslighet i region Väst, bekräftar att David Schreiber, hans bror och ytterligare personer har utsatts för brott av antisemitisk karaktär. Han förklarar utmaningarna i utredningen:

– Överlag är det svårigheter när det handlar om anonyma brev, men vi försöker hitta de spår vi kan, vi undersöker DNA och så vidare.

Bäckström berättar att DNA-spår har säkrats från försändelserna, men att dessa inte gett någon träff i polisens register.

– Det heter att utredningen läggs ner, som om den försvinner. Men den arkiveras i avvaktan på att det senare kan komma in en DNA-träff.

På frågan om texterna på elskåpen kan rymmas inom yttrandefriheten är Bäckström tydlig:

– Här är det en namngiven person som pekas ut som brottslig och klandervärd, det går utanför yttrandefriheten och är helt klart brottsligt.

Övervakningskameror har fångat två unga kvinnor och en man som klistrade upp lapparna, men polisen har ännu inte kunnat identifiera personerna trots förbättrad bildkvalitet på modern kamerateknik.

Enligt Brottsförebyggande rådets senaste rapport, publicerad i december, utgör antisemitiska motiv 8 procent av samtliga identifierade hatbrott under 2024. Till jämförelse är 7 procent islamofobiska och 1 procent kristofobiska.

– Jag kan inte påstå att det ser annorlunda ut här i Göteborg än på annat håll i landet, och det är helt klart att konflikten Israel-Palestina gjort att det ökat, säger Jan Bäckström.

David Schreiber upplever att han och hans familj nu får ”klä skott” för konflikten i Mellanöstern. Trots obehaget valde han att berätta om sina erfarenheter offentligt:

– Jag gör det för att det känns uppenbart att människor inte förstår vad som sker i deras eget land, trots att det i media rapporteras rätt ofta. Och trots ohyggliga attentat mot judiska platser utomlands ser vi kanske inte riktigt vad som händer här hos oss.

Förintelsens minnesdag, som uppmärksammas den 27 januari, markerar befrielsen av nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau 1945. Minnesdagen, som funnits i 25 år, hedrar alla offer för nazisternas folkmord – judar, romer, homosexuella, personer med funktionsnedsättning, polacker och andra. I Stockholm höll bland andra statsminister Ulf Kristersson tal vid Forum för levande historias ceremoni i Eric Ericsonhallen.